Vitryggarna trivs i Färnebofjärden
Det ser litet ljusare ut för den i Sverige utrotningshotade vitryggiga hackspetten. Just nu uppehåller sig fyra unga fåglar i nationalparken Färnebofjärden. De släpptes ut i mitten på juli och har sedan dess stannat kvar.
- Det är uppmuntrande att alla klarat sig hittills, säger projektledaren Kristoffer Stighäll på Svenska Naturskyddsföreningen, SNF.
Fåglarna, både hannar och honor, kommer från SNF och Nordens Arks avelsstation i Bohuslän där de föddes i slutet på maj.
- Vi släppte ut dem i en voljär vid Färnebofjärden den 9 juli och i full frihet tio dagar senare, berättar Kristofer Stighäll.
Vid voljären finns fortfarande en matplats för dem. Dit återvänder de allihop med jämna mellanrum. De matas med mjölmasklarver, talgbollar, ett vitaminrikt specialfoder och frukt. I naturen lever vitryggen huvudsakligen av larver som den finner i gamla lövträd, och just mjölmasklarverna tycker därför särskilt mycket om
- Dit kommer också andra fåglar. I början var deras uppmärksamhet mot rovfåglar och mård till stor hjälp för de oerfarna vitryggarna, säger Kristoffer Stighäll.
I fjol sattes fyra ungar ut i Färnebofjärden. De försvann emellertid rätt snart.
- Det är normalt att unga fåglar drar väg om de inte finner en lämplig miljö där de släppts. Men dödligheten är stor, 70 till 80 procent.
Kristoffer Stighäll säger att målsättningen är att få de unga vitryggarna att stanna kvar i Nedre Dalälven som är en lämplig biotop för dem.
- Vi lär oss hela tiden mer om hur vi skall gå till väga för att ge dem bästa möjliga start i livet. I år har vi till exempel avverkat och ringbarkat gran för att främja lövskogen och skapa sikt.
SNF vitryggsprojekt är verksamt också i Värmland och i Dalsland.
- Vid Klarälven i Värmland föddes fyra ungar i fjol. Det är den största kullen på minst 15 år i Sverige.
Bäverstammens ökning och granens invandring vid Dalälvens stränder hotar den bräckliga spillran av vitryggig hackspett.
- Granen är det absolut största hotet. Regleringen av Dalälven gör att den inte svämmar över som förr, och det gynnar granen på bekostnad av framförallt aspskogen som är livsviktigt för vitryggen.
Nästa kritiska period för de fyra vitryggarna vid Färnebofjärden blir den kommande vintern. Överlever de den och klarar även nästa vinter är de könsmogna och kan få ungar sommaren 2010.
Kristoffer Stighäll och hans medarbetare i vitryggsprojektet skulle vilja kunna släppa ut 20 ungar om året i tio år bara i Nedre Dalälven:
- Men så många ungar har vi inte, vi måste nöja oss med det antal vi kan fördela på de tre områdena i landet där vi är verksamma, säger han.
Så jobbar vi med nyheter