När vårfloden kom fylldes magasinen på, men flödet i den för vattennivån i nedre Dalälven viktigaste kraftstationen i Näs i södra Dalarna kunde hållas under 400 kubikmeter (kbm) i sekunden.
Den vattenmängden är vad Gysingeforsarna klarar. Vid högre flöden stiger Färnebofjärden med 1 centimeter per tio kbm mer flöde och älvängarna läggs under vatten med påföljden att översvämningsmyggans äggs kläcks i massor. Den högsta vattennivå älven klarar utan att svämma över är 55,9 meter.
Uppgifterna kommer från personer med insyn i pågående utredningar. Sven-Olof Eriksson på Gistholmen i Nedre Dalälven, ingår i arbetsgruppen för svämmande vatten som länsstyrelsen i Gävleborgs län bildade år 2011 med ekonomiskt stöd av regeringen. Ytterligare två grupper finns: En undersöker vilken effekt hävd av älvängarna har och ytterligare en utreder användandet av andra metoder bland annat det biologiska bekämpningsmedlet Vectobac G (BTI-granulater) inverkan på myggförekomsterna.
– Att hävda älvängarna har effekt, i genomsnitt minskar myggen med närmare 60 procent, Men åtgärderna är ändå försumbara då den yta som kan hävdas bara motsvarar fem procent av den yta som översvämmas, säger Sven-Olof Eriksson.
Han har haft fritidshus på Gistholmen sedan 1954. Han anser att ett en maxnivå på 55,9 meter gynnar den biologiska mångfalden.
– Sjöfåglarnas bon sköljs inte bort. Och framför alt slipper människor och djur plågas av myggen.
– Och när det gäller BTI påverkar medlet bara symtomen. Nästa gång älvängarna svämmar över är det dags igen. Vi som bor vid älven tycker oss även se att BTI också göder myggen, något som Naturvårdsverket uppmärksammat.
Kraftbolagen Vattenfall och Fortum är verksamma i Dalälven. Kraftstationen i Näs är i Vattenfalls regi. UNT har tala med Gunnar Forsström driftschef på Näs som på frågan om agerandet under vintern var en planerad åtgärd svarar:
– Jag har nyligen slutat på kraftstationen och vill därför inte uttala mig.
Det är knepigt för kraftbolagen att bekräfta att åtgärderna under vintern syftade till att undvika myggplåga på våren i nedre Dalälven där landskapet blir platt och översvämmas. Kraftbolagen har vattendomar att förhålla sig samt ägarnas avkastningskrav. På senare tid har elpriset varit ovanligt lågt vilket rimligen gjorde vinterns åtgärder enklare. Under sommaren har de också varit ovanligt torrt vilket också missgynnat myggen.
– På sikt behövs också en urtappningskanal som kan klara kraftiga både vårflod och stora sommarregn. En sådan kanal kan enligt KTH: s utredning byggas vid Lisselnforsen och vara 20 meter bred och 2,5 meter djup. Den skall kunna avlasta upp till 900 kbm i sekunden och dammluckorna kunna styras automatiskt från Näs när det finns risk för att vattnet går över 55,9 meter, uppger Sven-Olof Eriksson.
Inställningen är klar: Orsakar kraftbolagen myggplågan bör de också betala olägenheterna eller gällande vattendomar ändras av regeringen.
Skogs- och markägaren Ture Magnusson i Österfärnebo ingår också som boenderepresentant i länsstyrelsens pågående arbete att finna alternativa sätt att komma åt den återkommande myggplågan.
– Jag har aldrig vågat hoppas att det skulle gå så här bra redan i år. Jag tänker skicka ett vykort till samtliga ledamöter i Vattenfalls styrelse och tacka dem!