Unikt industriminne på Gysinge bruk

En världssensation avtäcktes för allmänheten på Gysinge bruk i helgen, nämligen världens enda komplett bevarade elektriska induktionsugn för framställning av stål.

Till och med de ursprungliga klockorna finns kvar götrummet på Gysinge bruk.

Till och med de ursprungliga klockorna finns kvar götrummet på Gysinge bruk.

Foto: Hans Lundgren

Heby2009-08-16 16:02
Inte sedan år 1926 har dörrarna öppnats för allmänheten till det avskilt belägna så kallade götrummet där ugnen står som när den lämnades.
- Enda kända undantagen är experter från tyska Kruppverken och ABB som tillsammans undersökte ugnen för fem år sedan, samt en grupp svenska pensionerade elektroingenjörer som var här i fjol, uppger Gysinge Bruks nye ägare Ulf Berghäll.

Ingenjören Fredrik Adolf Kjellin startade år 1901, på uppdrag av brukspatron Gustav Benedick, experimentell framställning av stål i den elektriska induktionsugnen. I folkmun kallades projektet "Det elektriska experimentet".

Det är numera teknikhistoriskt klarlagt att elktrostålstillverkning i industriell skala första gången i världshistorien utfördes i Gysinge bruk. Hela anläggningen, inklusive stålsmedjan och den närliggande kraftstationen med generatorn, började användas år 1902.

Induktans är inom fysiken att framkalla elström eller magnetism. Ugnen som Kjellin utvecklade var en typ av rännugn där tackjärn smältets i en cirkelformad ledning som fungerade som sekundärlindning i en transformator. Kolhalten i järnet sjönk och smidbart stål framställdes. Ugnen hade en kapacitet på 1 500 till 1800 kilo per tappning.

Stålverket revs år 1926 men götrummet och den vägg i vägg liggande kraftstationen (som fortfarande är i bruk där en del av den ursprungliga generatorn finns bevarad) är allt sedan dess i orört skick.

När familjen Benedikt år 1905 sålde bruket till Stora Kopparberg, och järnhanteringen successivt lades ner, arrenderades elektrostålstillverkningen av Metallurgiska Aktiebolaget i Stockholm där för övrigt ingenjör Kjellin var delägare. Då också den tillverkningen lades ner år 1926 skänktes ugnen med inventarier till Tekniska museet i Stockholm.
- Nog borde det här industriminnet förklaras som världsarv, säger Ulf Berghäll.

Allmänheten bjöds att besöka Gysinge bruk i helgen som ett av 35 mål i Järnland Bergslagen.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om