Ulf vill ge nytt liv till Gysinge bruk

Den första juni tar Värmdöbon Ulf Berghäll över Gysinge bruk. Med hjälp av investeringar i 30-miljonersklassen vill han utveckla bruksområdet till en anläggning full av upplevelser och kultur.

Gysinge bruk.

Gysinge bruk.

Foto: Johan Eriksson

Heby2009-05-18 09:00
Första juni inleds ett nytt kapitel i Gysinge bruks historia. Då tar 65-årige Värmdöbon och entreprenören Ulf Berghäll över anläggningen efter Sandvikens kommun. 3,3 miljoner kronor har Ulf Berghäll betalat för det 7,5 hektar stora bruksområdet med ett 30-tal byggnader mellan lanthandeln och värdshuset. Köpet har tagit nästan ett år att genomföra.
- Jag har fått lära mig hur en sån här komplicerad process går till där både kommun, länsstyrelse och länsmuseum ska ha sina ord med i laget, berättar Ulf Berghäll som under sin karriär i det privata näringslivet vant sig vid betydligt snabbare affärer.
Han växte upp i Sundsvall men inledde sin yrkesmässiga kärriär som ekonomisk och juridisk konsult i Stockholm. På 80-talet startade han ett bemanningsföretag i redovisningsbranschen som på några år växte till ett 100-tal anställda innan han 1990 sålde hela verksamheten till ett börsbolag. Pengarna som blev över satsade han i mark- och byggaffärer och efter många framgångsrika år är han nu nybliven pensionär. En ovanligt förmögen sådan dessutom. Men att slå sig ner med armarna i kors ligger inte riktigt för den här mannen.
- Jag har upptäckt att jag mår bäst av att hålla igång och satsningen i Gysinge ser jag som en chans att få ett riktigt trevligt avslut på min karriär, säger han.
De första kontakterna med Gysinge fick han då det egna företaget för ett 15-tal år sedan började förlägga konferenser hit. Det var också genom Gysinge värdshus ägare Inge Lindgren som Ulf Berghäll för några år sedan först kom i kontakt med Sandvikens kommun.
- Brukets restaurang- och hotellokaler led av dåligt underhåll och Inge bad mig om hjälp att förhandla med kommunen. Då framkom att kommunen inte hade råd att sköta underhållet på bruket och tanken föddes hos mig att ta över, berättar han.
För några veckor sedan lämnade kommunfullmäktige enhälligt klartecken till köpet. Nu har Ulf Berghäll stora planer för det forna järnbruksområdet invid dalälvens forsar.
- Jag vill jag göra området attraktivare för både vanligt folk, familjer och konferensdeltagare med ett koncept som bygger på att bruksmiljön ska bevaras, säger Ulf Berghäll som räknar med att under en femårsperiod investera cirka 30 miljoner i anläggningen.
Antalet hotellrum ska dubblas till 75, konferenslokalerna utökas och värdshuset byggas ut med upp till 500 kvadratmeter. En utomhuspool skall också anläggas i värdshusets trädgård. Två stora förrådshus invid värdshuset ska förvandlas till konsthall respektive konferenslokal och i en annan av de stora byggnaderna intill ska en spaanläggning ställas i ordning. En trädgårdsanläggning planeras det också för. Trädgården ska drivas av en privat entreprenör som bland annat ska kunna förse värdshuset med närproducerade grönsaker.
- Ett av de första projekten blir att renovera brukslängorna invändigt för att kunna ta emot hantverkare och konstnärer som behöver lokaler för året runt-bruk. I min drömvision är bruksområdet om några år ett sprudlande kulturellt centrum, säger Ulf Berghäll som själv däremot inte räknar med att bli Gysingebo på allvar.
- Jag och min sambo blir nog kvar på Värmdö även i framtiden men en övernattningslägenhet lär jag behöva ställa i ordning, säger han.
Själv tror Ulf Berghäll att blandningen av genuin bruksmiljö, upplevelsebaserad turism och möjligheterna till stora konferensarrangemang ska bli ett vinnande koncept för Gysinge bruk.
- Miljön är unik och närheten till både Mälardalen och södra norrland gör att jag är optimist när det gäller att kunna ha verksamheten i gång året runt. Jag tror det går att locka hit hundratusentals människor per år om man bara gör de rätta sakerna, säger Ulf Berghäll.

"Det vita vallonbruket" i Gysinge med anor från 1600-talet ligger vid Dalälven. Bruksmiljön räknas som en av Sveriges finaste. Här finns bland annat bruksherrgården (som ägs av PRO), långa rader av arbetar- och smedsbostäder, kallbadhus, orangeri, värdshus, brukshandel, magasin och smedjor.
År 1900 lyckades ingenjör F A Kjellin för första gången smälta järn med hjälp av elektricitet. Elektrostålugnen kom att förenkla världens stålframställning och göra den mindre beroende av tillgången på kol.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!