Varför säljs den?
– Vår komminister Cecilia Jansdotter, har fått en ny tjänst som ungdomspräst i Helga Trefaldighets församling i Uppsala.
Vill inte hennes efterträdare bo i prästgården?
– Vi har tagit beslutet att sälja fastigheten, så den präst som kommer efter Cecilia kommer inte att erbjudas den som tjänstebostad. Kyrkofullmäktige var eniga i det beslutet.
Har det blivit vanligare att prästen vill bo mera privat än man gör i en prästgård?
– Ja, yrket kan vara utsatt, och påfrestningen kan bli större i en prästgårdsmiljö. Tiderna förändras, också Svenska kyrkan gör det. Dagens präster är exempelvis inte som förr ensamförsörjare, utan måste också inrätta sina liv efter barnens skolgång och sin partners arbetsvillkor.
Finns det fler skäl till att prästgårdarna säljs?
– Ja, som jag sade förändras också Svenska kyrkan. I dag betonar vi fyra grundläggande uppgifter för vår verksamhet, nämligen gudstjänst, diakoni, mission och undervisning. Prästgårdens roll som navet i församlingen har tagits över av församlingshemmen.
Men blir inte prästen anonym i en privat bostad, kanske på en annan ort än där man arbetar?
– Jag bor själv i Uppsala, och jag har inte känt av det. Med modern teknik som mobiltelefon och dator är man alltid kontaktbar i alla fall. Det måste vi också vara. Det är församlingens präst, inte prästens församling.
Kanske det också är en ekonomisk fråga att sälja prästgården?
– Ja, så är det. I takt med att medlemmar lämnar Svenska kyrkan blir församlingarnas ekonomi mera ansträngd. För åtta år sedan sålde vi prästgården i Östervåla. Vi behöver det ekonomiska tillskott fastighetsförsäljningen ger.
Vad kan man få för en prästgård på landsbygden i dag?
– Det beror förstås på läget och skicket. Harbo samhälle är en attraktiv pendlarort med täta bussförbindelser med Uppsala. Taxeringsvärdet för prästgården i Harbo är en miljon kronor.