Årets älgskadeinventering kommer att pågå i en dryg månad i de norra delarna av länet. Matts Rolander och hans kolleger letar efter tre slags skador på träden, avätna eller brutna toppar, avbrutna stammar och bark som gnagts på.
De senaste åren har skadorna på tallar som orsakats av älgar ökat i länet, och hittills i år har skadorna i de områden som har undersökts varierat stort. Så exakt hur resultatet blir i år kan Matts Rolander inte svara på.
– Men jag tror inte att det har skett några stora förändringar sedan förra året, säger han.
I skogen intill 56:an några kilometer norr om Heby pekar han ut ett område som nyligen har inventerats. Här har älgen ätit på såväl tall som björk och rönn. Mer än hälften av de unga tallarna har det ätits på, och på flera av dem är varenda topp avgnagd.
– Att de har ätit så mycket på tallarna här kan vara ett tecken på brist på mat. Tallen är inte så eftertraktad utan älgen äter hellre rönn, sälg eller ek. Men under hårda vintrar med mycket snödjup blir älgen stillastående inom begränsade områden, och där kan det bli väldigt mycket skador, säger Matts Rolander.
Han ser ut över det glesa skogspartiet som han menar skulle kunna ha blivit en fin tallungskog om man röjt bort en del björk, och om älgarna inte hade ätit så mycket på de unga tallarna förstås. Matts Rolander skulle vilja se en sund och livskraftig älgstam i balans med fodertillgång, men han konstaterar att det är många intressen som ska mötas i skogen.
– Den största utmaningen är att få de större bolagen och de rena jägarintressena att kommunicera och samarbeta.
Virket från tallen är en viktig inkomstkälla för skogsbruket. Men till följd av de skador som älgen orsakat i tallungskogarna har skogsägarna börjat sätta gran i stället, vilket enligt Matts Rolander leder till mindre foder för älgen och mer skador på tallarna. Han anser att lösningen är att man i vissa områden sänker älgstammen samtidigt som markägarna bör gynna träslagen rönn, sälg och ek.