Makarna Åsa och Mikael Berglund i Buckarby tog för ett år sedan över gården efter Åsas föräldrar Roy och Gerd Andersson. Just nu bygger de en ny lösdriftsladugård på 1.400 kvadratmeter där mjölkningen av cirka 70 kor automatiseras. Den mer än 100 år gamla ladugården kommer att inhysa ungdjuren.
– Vi visste vad vi gav oss in på. Alternativet var att lägga ner livsmedelsproduktionen. Men vi vill fortsätta som bönder, säger Åsa som också jobbar som lärare i matematik.
Även banken var tveksam till bygget med hänsyn taget till det svenska lantbrukets dåliga ekonomi. Dessutom är det oklart när lantbrukarna får investerings- och gårdsstöd eftersom dessa ärenden inte är politiskt färdigbehandlade. Det drabbar makarna Berglund hårt. Klart tycks emellertid vara att dieselskatten, miljöskatten och konstgödselskatten höjs nästa år.
– Jag menar att det just nu är för många dåliga besked för det svenska lantbruket. Risken är stor att ännu fler lägger. Under de senaste elva åren har ett par hundra mjölkgårdar försvunnit bara i Uppland, enligt LRF:s statistik, uppger riksdagsledamoten Mikael Oscarsson (KD) när han besöker Buckarby.
Roy Andersson berättar att när han och hans fru tog över gården år 1973 fanns 49 mjölkbönder enbart i Nora (Tärnsjö) församling i Heby kommun.
– I dag är vi fem, i Östervåla bara tre, säger han.
Totalt finns 165 mjölkbönder kvar i Uppland. Mikael Oscarsson, som är försvarspolitiker i riksdagen, anser att självförsörjningsgraden numera är så låg att det inte kan tillåtas att fler inhemska livsmedelsproducenter slutar.
– Därför genomför mitt parti på torsdag en hearing i riksdagen där mjölkproduktionen skall diskuteras. Ett hundratal producenter är inbjudna, liksom tjänstemän i berörda departement och de stora butikskedjorna. Lantbruk som en gång lagts ner är mycket svåra att starta om. Det behövs en samlad aktion för att vända utvecklingen.
Kring köksbordet på Jan-Jansgården i Buckarby är man överens om att en väsentlig orsak till det svenska jordbrukets vikande lönsamhet är konkurrensskillnader gentemot andra EU-länder.
– Förutom höga skatter har vi i Sverige en ambitiös lagstiftning för djurhållning som är bra, men som också minskar konkurrenskraften eftersom den kostar pengar, säger Åsa Berglund. En annan faktor som senaste tiden ytterligare pressat ekonomin för jordbrukarna är Rysslands handelsembargo gentemot EU som gjort att Finland och Tyskland försöker kompensera sig på den svenska marknaden.