Stort intresse för praktikplatser var det som 1993 gav Torbjörn Lundin och Hans Ekström, dåvarande vd och produktionschef på Tärnsjö garveri, idén om att starta en sadelmakeriskola på orten. En stiftelse bildades och våren 1993 slogs portarna upp till den tvååriga sadelmakeriutbildningen – med fyra elever i premiärklassen.
– Så här med lite perspektiv kan man säga att vi började ”göra kunder till garveriet”, säger Torbjörn Lundin leende när UNT får en pratstund med sadelmakeriskolans skapare i tidigare Konsumlokalen i centrala Tärnsjö dit sadelmakeriskolan flyttat under sommaren och där allmänheten på lördagen var inbjuden till öppet hus.
Drygt 22 år har gått sedan de första fyra sadelmakerieleverna började lära sig läderhantverkets ädla konst på tredje våningen på garveriet. Genom åren växte klasserna, ett tredje år lades till, och sedan 2011 är Sadelmakeriskolan kommunens enda Yrkeshögskola.
– Visst är vi både glada och stolta en sån här dag, man ska veta att utbildningen är den enda i sitt slag i norra Europa, fortsätter Hans Ekström.
Det var många intresserade som passade på att hälsa på i de nyrenoverade lokalerna där sadelmakerieleverna både visade prov på hantverk och svarade på frågor. Och liksom landshövdingen Peter Egardt uttryckte många Tärnsjöbor uppskattning över att Sadelmakeriskolan nu tagit plats mitt i centrala samhället.
– Det känns helt rätt att skolan hamnat i blickfånget – det går ju till och med att kika in genom fönsterna och se vad eleverna sysslar med nu, säger Tärnsjöbon Eva Björklund och får medhåll från dottern Sanne Flink.
– Det är jättehäftigt att lilla Tärnsjö har både garveriet och Sadelmakeriskolan – vi ska vara stolta över det. Och skönt att lokalerna i Tärnsjö börjar fyllas upp igen, säger Sanne.
Bland eleverna är det också genomgående positiva tongångar över skolflytten – även om en och annan saknar charmen i de gamla lokalerna.
– Men den genuina känslan vi hade i garverilokalen uppvägs av att vi nu har både ljusare, bättre luft och jämnare temperatur. Arbetsmiljön är trots allt viktigast, säger sistaårseleven Isabell Granlund som är i färd med skärningsarbeten till en portmonnä.
På ett annat ställe förevisar Jonas Wallo sina egenhändigt tillverkade hjälmar, bland annat en brandhjälm av den typ som fortfarande används i USA.
– I skarpt läge doppas den i vatten, den smälter inte som en platshjälm gör, förklarar han.