Stenåldersbosättningar funna norr om Heby
Den planerade sträckningen av nya riksväg 56 mellan Stingtorpet norr om Heby och Tärnsjö kommer att byggas över ett antal bosättningar från äldre stenåldern. Det visar förundersökningar som Riksantikvarieämbetet utfört under hösten.
Foto: Nina Leijonhufvud
Korridoren för nya riksvägen ligger ett stycke öster om den nuvarande smala och kurviga vägen på Dalkarlsåsen. Den nya vägen blir bredare och rakare och vid sidan om åsen, som rymmer ett av Mellansveriges största dricksvattenmagasin.
Nicklas Björck har besiktat korridoren och funnit 15 boplatser från äldre stenåldern. För den otränade ser de blott och bart ut som skogbevuxna, mossbeklädda ytor vilka som helst.
Men Niclas Björck läser landskapet:
- Boplatser på den här tiden förlades i regel i terrasserad sluttning inte så långt från vattnet och åt motsatta hållet i skydd av en den högre terrängen, gärna en ansamling stora stenar.
Det här området var för 8 000 år sedan en två mil lång och en kilometer bred ö. Övriga delar av landskapet var fortfarande havsbotten, men landhöjningen var snabb - tre till fyra meter per sekel.
Klimatet var betydligt varmare än vårt. Människorna levde i enkla hyddor och livnärde sig på fiske, säljakt och vegetabilier. Andligheten var knuten till djur, framför allt älgen men också sälen dyrkades.
- Medelåldern var låg på grund av hög barnadödlighet. Men de som blev vuxna kunde leva till åtminstone 60 år. Man åt nyttig föda, säger Niclas Björck.
På de 15 platserna har han gjort begränsade undersökningar i marken för att få sina slutsatser bekräftade. Han har funnit kokgropar, stenknivar och yxor. I bilen har han en låda med olika stenar, en del vassa stenskärvor som använts till att skära loss kött från sälbenen med, och små benbitar från ett djur som funnit i en härd en bra bit ner i mullen.
Ibland har Nicklas Björck stött på kolbottnar efter milor från 1700- och 1800-talet.
- Det tycks vara ett hopp från äldre stenåldern till vår tid i det här stråket utmed åsen.
Förundersökningen och den kommande slutundersökningen betalas av Vägverket enligt fornminneslagen bestämmelser.
- Det är viktigt att de här boplatserna undersöks grundligt. De kan ge oss ny information. Något från den här tiden i den här omfattningen är helt unikt i Uppland.
Det finns anledning att hoppas på värdefulla fynd, kanske en båt eller gravar. Den genomsläppliga åsen och den basiska berggrunden ökar förutsättningar för att hitta välbevarade mänskliga lämningar.
Varifrån kom de första människorna som bodde här?
Niclas Björck funderar en stund och säger.
- Jag har funnit skärverktyg av flinta, en bergart som inte finns inte här. Kanske kom de från Skåne. Vi skall försöka ta reda på det.
Så jobbar vi med nyheter