Det anser boende i området som engagerat sig i länsstyrelsernas projekt ”Regional landskapsstrategi”.
De hävdar att Gysingeforsarna och kraftverkskanalen vid bruket behöver rensas så att vattnet flyter snabbare igenom. Gamla människor med minnen från flottningen har berättat hur olika anordningar sänktes i Gysingeforsarna då flottningen upphörde. De ligger nu och håller emot vattenmassorna. Allmänheten inbjöds redan från projektets start att delta. Länsstyrelsen i Gävleborg skall inom ramen för delprojektet ”Strömmande vatten” titta närmare på förslagen.
Boende vid älven har genom observationer och mätningar kommit fram till att kläckningen av mygglarverna startar vid nivån 55,9 meter. För att den nivån inte skall överskridas under regniga somrar behöver älven regleras uppströms vid Näs och forsarna, och den gamla vattenkraftkanalen vid Gysinge rensas. Vilken effekt dessa åtgärder skulle få skall nu utredas.
Från allmänheten finns också ett förslag att en ny damm byggs i den gamla vattenkraftkanalen som kan fungera som en ”bypass” vid extrema nederbördsmängder. Men enligt miljöbalken får inga ytterligare utbyggnader ske i denna del av älven, säger Anna Carin Lundqvist huvudprojektledare för Regional landskapsstrategi på länsstyrelsen i Gävle. Hon framhåller att projektets målsättning är att långsiktigt kunna minska myggförekomsten i området och samtidigt bevara den biologiska mångfalden.
– BTI minskar myggen under en säsong, men löser inte problemet på sikt eftersom det hela tiden finns nya ägg i marken som utvecklas så snart miljön på nytt blir den rätta.
Ett annat delprojekt av den regionala landskapstrategin är ”Öppna landskap”:
– Före 1950 slog folk älvängarna med lie för att få foder åt djuren. Vi håller också på att undersöka om myggen trivs bättre när ängarna inte längre hävdas.
– Vi skall titta närmare på både vattenregleringen och älvängsbruket, men så länge vi inte har några alternativa metoder måste vi fortsätta använda BTI så att människor kan bo och leva i älvlandskapet, säger Anna-Carin Lundqvist.