Bakgrunden till kravet, som drevs i genom av m och fp och s och v, är ett beslut i juni i år att kommunfullmäktige i november skall behandla kostnadssänkningar och intäktsökningar i verksamheterna.
Återstoden av den tidigare politiska majoriteten i kommunen — det vill säga c, kd, mp och lp — ville i stället att verksamhetsnämnden och socialnämnden skulle peka ut åtgärderna och redovisa dem först i maj nästa år.
I en promemoria till sammanträdet i tisdags anger kommunstyrelsens ordförande Rolf Edlund (c) i stora drag betingen:
ökade kostnader
Sparnivån inom skolan grundar sig på jämförande statistiska uppgifter från SCB och Sveriges kommuner och landsting som visar att Heby kommun sedan år 2000 haft en avsevärt större kostnadsökning i första hand inom förskola och grundskola jämfört med ett snitt av kommunerna i Västmanlands- respektive Uppsala län och riket.
En grundskoleelev i Heby kostade i fjol 77 000 kronor, vilket är mellan 7 000 och 9 000 mer än i kommunerna i de jämförbara länen samt riket.
En elev i en förskoleklass kostade förra året 57 000 kronor i Heby, mellan 11 000 och 22 000 kronor mer än i de två länen och riket.
Inom skolan har Hebys kostnader ökat med 15,5 miljoner kronor mer än genomsnittet för kommunerna i Västmanlands län under perioden.
Rolf Edlund vill ha svar frågan på varför skolkostnaderna skenat i Heby. Rimligen kan det bara till en del förklaras med många tätorter och små skolor.
Troligen kommer skolor att läggas ner. I första rummet står enligt uppgift högstadiet i Morgongåva, som flyttas till Heby, och skolan i Ramsjö som flyttas till Centralskolan, troligen till höstterminen 2006.
Dyrare mat för äldre?
För gymnasieeleverna är kostnadsdifferensen mindre. Hebyeleven kostar förvisso mellan 3 000 och 7 000 kronor mer, men det kan förklaras med att Heby har många elever på praktiska linjer som är dyrare än teoretiska.
Taxehöjningarna inom äldreomsorgen kommer troligen att återigen drabba matabonnemangen. Det talas nu om en kommande månadskostnad på mellan 2 900 och 3 100 kronor.