Skolmaten i Heby dyrast i Uppland

Hur kan det komma sig att skolmaten är så mycket dyrare i Heby än i övriga Upplandskommuner?

Sjundeklassaren Amanda Ahlström från Harbo är inte speciellt imponerad av maten vid Östervåla skola även om korvstroganoffen som serverades den här dagen slank ner utan problem.- Det är bara ibland jag tycker maten är god. Potatisen och fisken tycker jag allra minst om. Godast är pizza, pastarätter och soppor, säger hon.

Sjundeklassaren Amanda Ahlström från Harbo är inte speciellt imponerad av maten vid Östervåla skola även om korvstroganoffen som serverades den här dagen slank ner utan problem.- Det är bara ibland jag tycker maten är god. Potatisen och fisken tycker jag allra minst om. Godast är pizza, pastarätter och soppor, säger hon.

Foto: Johan Eriksson

Heby2008-08-26 20:05
UNT redovisade i gårdagens tidning uppgifter från Skolmatens vänner där Sigtuna lade ut minst per elev och skolår, eller 3 660 kronor och Heby klart mest av alla, 7 080 kronor. Snittet för landets kommuner uppgavs till 4 610 kronor.
Svaret är att Hebybarnen för den skull inte äter en näringsriktigare eller godare mat. Jämförelsen avser nämligen inte enbart livsmedelskostnaden. Svaret är i stället att kommunerna har olika kostorganisationer. Och Hebys fall hela 21 olika slags kök, många av dem små, i stället för några stycken storkök.
- I Heby ingår framför allt alla kostnader, det vill säga för lokaler, transporter och personalen som lagar eller värmer maten, serverar den samt diskar och städar efteråt, säger kommunens kostchef Anita Ekmyr.
- Man har alltså jämfört äpplen och päron, tillägger hon.
Enbart livsmedelskostnaden däremot kan jämföras. Heby och flera av de granskade Upplandskommunerna köper in råvarorna i samverkan med Uppsala. Bara Heby följer också Uppsalas matsedel. Med andra ord är standarden på maten jämförbar mellan Uppsala, Heby, Knivsta, Tierp och Östhammar.
- Men i Heby har vi som sagt en separat kostorganisation, det gör den totala kostanden högre. I exempelvis Uppsala är rektorerna också kostansvariga och då bakas så att säga personalen in i skolans budget.

Hebys kommunalråd Carin Schön (s) säger att kostorganisationen diskuterades redan innan hon gav sig in i politiken i början på 1970-talet då storköksmodellen var på modet.
- Men det är som förgjort. Ständiga utredningar som alla förkastas. Men i början på nästa månad skall vi träffas i 44-gruppen och försöka sätta ner foten.
Carina Schön pekar på att Hebys ekonomi inte tillåter någon merkostnad alls egentligen.
- Men vi har också en politisk linje att försvara, nämligen att de små skolorna på landet har ett värde i sig, och då kommer vi inte ifrån att det kostar mer. Totalt sett vill säga.

Fotnot: 44-gruppen är majoritetens inofficiella planeringsorgan för att återgälda kommunens underskottsskuld på 44 miljoner kronor från åren
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om