Det är inte möjligt för en vildsvinssugga att föda upp mer än en levande kull med kultingar.
Att vildsvin kan vara en trafikfara och kostar lantbrukare upp mot en miljard kronor i förstörda åkrar varje år är väl känt. Men det finns andra mer obesvarade påståenden om vildsvinen. UNT har tagit hjälp av Petter Kjellander, professor i ekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, för att reda ut sju av de vanligaste myterna.
1: Vildsvin kan få flera kullar med kultingar varje år.
— Det är fel, men det finns ett litet korn av sanning. Om en sugga skulle få en kull tidigt och alla kultingar i den kullen dör hinner hon få en ny kull senare under sommaren. Men för att det ska vara möjligt måste hela kullen dö för att suggan överhuvudtaget ska få en ny ägglossning. Men när det gäller levandekullar, som egentligen är det enda intressanta, stämmer det absolut inte, säger Petter Kjellander.
2: Vildsvin är aggressiva och attackerar människor om de kommer för nära.
— Den absoluta majoriteten av gångerna är de inte farliga. Men har men en lös hund ökar risken att något händer då den kan skrämma ett vildsvin som ligger och trycker. Annars är de enda som skadas av vildsvin jägare som går på eftersök och spårar ett skadat vildsvin, då kan vildsvinen vara väldigt griniga.
— Vi jobbar med de här djuren i det vilda, smyger oss på dem för att räkna kultingar, stöter ibland på dem av ren slump och det har aldrig hänt någonting. De kan varna ibland, men springer alltid iväg. De är absolut inte aggressiva av naturen, och håller sig undan.
3: Vargar äter vildsvin, så en stark vargstam kan hålla nere vildsvinsstammen.
— Vargar äter vildsvin i Sverige, men de är otroligt rädda för de vuxna djuren och tar bara kultingar och ungdjur. Att några kultingar försvinner påverkar den totala stammen mycket lite. Så att vargarna skulle kunna minska antalet vildsvin stämmer inte. I de allra flesta fall är det bytesdjurens födotillgång som bestämmer hur många bytesdjur det finns.
Vargen tar vildsvinskultingar om den får chansen, men de vuxna djuren vågar de sig inte på.
4: En anledning till att vildsvin ställer till med så mycket problem är att det är en invasiv art.
— Det är helt fel. Vildsvin har alltid funnits i Sverige, om än inte alltid i vilt tillstånd då vi har utrotat dem ett par gånger.
5: Att vildsvinen breder ut sig över landet är direkt kopplat till klimatförändringarna.
— Det är troligt då det är lättare för dem att överleva längre norrut om vintrarna är milda. Men den allmänna spridningen i landet beror på att de varit utrotade och under senaste 20–30 åren och nu återetablerar sig i sitt forna utbredningsområde i södra Sverige. Spridningen påskyndas också av att de matas vid foderstationer.
Ekologiprofessorn Petter Kjellander deltar just nu i ett stort forskningsprojekt där de undersöker vildsvinens beteenden och hur man kan hjälpa lantbrukare att skydda sina grödor mot vildsvinsskador.
6: En mer utbredd jakt är det enda som få stopp på vildsvinsskadorna.
— Vildsvin får många kultingar som blir könsmogna vid låg ålder, så tillväxttakten på stammen är hög. Då måste jägarna jaga hela tiden för att stammen ska minskas, och det har visat sig vara svårt för jägarna att hinna med. Jag tror att man måste hitta fler förebyggande åtgärder och sätt att odla utan att få de här skadorna. Förr byggde man stängsel runt sina odlingar för att skydda dem fysiskt, det kan vara så att vi måste börja tänka i de termerna igen.
2019 sköts det 146 000 vildsvin i Sverige enligt Jägareförbundet. Men det räcker ändå inte för att minska vildsvinsstammen totalt sett.
7: Vildsvinens bökande i skogen är bra för den biologiska mångfalden.
— Det är något vi undersöker just nu. Men det är en god hypotes då bökandet i en modern skog, där det bara växer några få arter på marken, skapar en såbädd för nya arter som aldrig hade klarat av att etablera sig där annars.