Det går åt mer mat i skolan i Heby konstaterar, från vänster, Lars Bergkvist, köksansvarig, Katarina Virhammar, kostchef, och Mikael Sandin, biträdande kostchef.
Det är en vanlig veckodag i september, och i Heby skolas matsal serveras en fiskrätt och vegetarisk lasagne. Lars Bergkvist som är köksansvarig har laddat upp med rejält med fisk.
– Vi köpte in tio kilo mer fisk än för ett år sedan, konstaterar han.
Det är tio procent mer än i fjol.
Faktum är att det går åt mer mat inom skola, förskola och fritis jämfört med tidigare år. Barnen äter mer och det ökade matintaget sammanfaller med sämre tider för hushållen efter höjda elpriser, boräntor och matpriser. Samma tendens har setts i andra kommuner och även om sambandet inte är fastslaget går tankarna åt samma håll hos kostenhetens ledning.
– Vi tror att anledningen till att fler äter i skolan och på fritids hänger ihop med familjernas ekonomi, säger kommunens kostchef Katarina Virhammar.
Biträdande kostchefen Mikael Sandin fyller i:
– Tidigare kanske barnen fick 50 kronor av föräldrarna för att köpa sig något att äta. Men i dag uteblir de pengarna.
– Men vi tycker att det är bra att fler äter maten som serveras i skolan. Det är ett kvitto på att vi serverar bra mat och då vet vi att de får näringsriktig mat och äter sig mätta, säger Katarina Virhammar.
De skenande matpriserna har förstås inneburit en utmaning även för Heby kommun. Att matpriserna steg med över 21 procent under 2022 har gjort att man fått jobba smartare.
– Tidigare satte vi menyerna för hela terminen. Men sedan i våras har vi gått över till att göra menyer för fem veckor i taget, för att kunna välja råvaror som ligger i rätt prisnivå, säger Mikael Sandin.
I köket försöker Lars Bergqvist se till att portionerna inte blir för dyra – utan att tumma på näringsinnehåll och kvalitet.
– Vi jämför mer priser när vi gör inköpen, samtidigt som vi försöker laga mer mat från grunden. Dessutom blandar vi i mer bönor och linser i maten, säger han.
Dessutom ska svinnet minskas. Tallrikssvinnet – det vill säga maten på tallriken som barnen inte äter upp – ligger fortfarande högt. På förskolorna handlar det om 20 procent av maten och i skolan kastas 25 procent. I skolrestaurangen är målsättningen att få ned den siffran till 14–15 procent.
– Vi jobbar med att minska svinnet varje dag. Vi försöker bland annat lära eleverna att det är bättre att gå och ta mer mat än att lassa på för mycket från början. Många gör felbedömningar där, framför allt när det är populär mat som till exempel köttbullar, säger Mikael Sandin.