Det lyser i fönstren på Folkets hus i Heby. Annika Frandsen, ordförande för föreningen, sitter vid ett bord i entrén och smuttar på en kopp kaffe.
– Folkets hus ska vara en levande plats, nu känner jag knappt igen mig, säger hon bekymrat.
Folkparkerna har drabbats hårt av pandemin. Intäkterna kommer framförallt från uthyrningar och sociala tillställningar som alla är inställda efter rekommendationerna från Folkhälsomyndigheten.
– Jag har varit på folkparker under hela mitt liv. Min pappa var aktiv i Folkets hus och park i Sala sedan 50-talet så visst är det en speciell plats för mig.
Annika Frandsen har suttit i styrelsen för föreningen i fem år och varit ordförande i två. Hebys folkpark är en av de största i Uppsala län och äger utöver sin lokal parken och en biograf.
– Vi blöder inte pengar men är beroende av bidragen vi får. Försvinner de så kan situationen bli väldigt annorlunda för oss, vi har redan behövt säga upp en av våra anställda.
I rummet intill brukade schack- och bridgeklubben hålla till, men de har sedan ett par veckor tillbaka slutat komma. Annika tittar mot den stängda dörren:
– Varje dag i veckan har det varit fullt liv i huset. Det är det sorgligaste med detta, att allt står tomt och att det är så tyst.
Pandemin har tvingat parkernas ansvariga att tänka om. Annika berättar att situationen på ett sätt varit en väckarklocka för att man i framtiden kommer behöva anpassa verksamheten för att behålla sin relevans.
– I styrelsen har vi pratat om att investera i bättre ljudanläggningar och bli mer aktiva digitalt. Oavsett när allt blir som vanligt igen så tror jag att vi behöver utvecklas i den riktningen.
Finns det risk för att ni behöver stänga?
– Så länge vi får stöd behöver vi inte det. I värsta fall får vi i styrelsen gå in och arbeta ideellt med underhåll av huset. Men jag är övertygad om att vi ska klara det här.
Björn Gardarsson, regional strateg för Folkets hus och parker, berättar att medlemmarna i länet har det tufft, men att ingen i dagsläget är på bristningsgränsen till att gå i konkurs.
– Kampen fortsätter på den ekonomiska fronten. Det kommer inte att vara en stabil situation i januari och ingen vet hur det blir under våren. Vi tar det månad för månad och väntar på fler stödpaket, säger han.
Situationen skiljer sig åt mellan föreningarna eftersom alla har olika fasta kostnader. Dessutom är inte alla folkparker medlemmar i riksorganisationen, vilket för dem kan innebära mindre stöd.
– Jag vill såklart inte rangordna våra medlemmar och säga att en är viktigare än den andra, men generellt har de med höga fasta kostnader mer att förlora ekonomiskt i dessa tider, säger Björn Gardarsson.
Hans Forsberg, parkchef för Skogsvallen i Östervåla, har varit engagerad i parken i 55 år och är trots omständigheterna munter. Han skrattar högt när han berättar om alla sina minnen från parken genom åren och pekar vilt åt olika platser där dessa utspelat sig.
– Jag har varit trogen bygden och alltid bott i området, det är här på parken som jag växt upp.
Chuck Berry, Jerry Williams och Timbuktu är bara några av de kända artister som spelat på Skogsvallen. Hans imiterar hur Chuck Berry dansade på scenen med sin gitarr 1976, ett så kallat ”duck walk”, och drömmer sig tillbaka.
Hans har varit parkchef sedan 2007 och drivande i upprustningen av parken. De senaste åren har de byggt ett nöjesmuseum där man kan se affischer på artisterna som uppträtt. Det har renoverats, målats om och byggts ut – men listan på projekt är egentligen betydligt längre än så.
– Vi är många på bygden som vill se parken fin. Vi är ett blandat gäng med snickare, rörmokare, elektriker och målare som är engagerade. Alla hjälper till på sitt sätt och de lokala företagarna stöttar oss.
Är du rädd att parken ska tvingas stänga?
– Nej det är jag inte. Det kommer inte att hända, säger Hans övertygat.
Enligt honom betyder parken för mycket för samhället för att de skulle låta den upphöra.
– Visst, om restriktionerna fortsätter i flera årtionden så finns det väl ingen poäng med att fortsätta driva verksamheten – men där är vi inte nu, vi har hopp om att det kommer bli bättre snart, säger han och tillägger:
– Eftersom vi dessutom äger fastigheten och inte har några anställda så klarar vi oss som det är flera år framöver.