Jonas Monié Nordin är forskare vid Stockholms universitet. "Det har varit mycket mer mångkulturellt i det här området än vad folk tror, både vad gäller språken, traditionen och näringsverksamheten", säger han.
Solen skiner in mellan träden intill Ingbovikens badplats utanför Tärnsjö. På marken syns en husgrund till en stuga som har bebotts av en samisk familj i flera generationer.
– Det vi har kunnat se hittills är att familjen har flyttat från Lappkällan, en källa ett par kilometer härifrån där de bodde några år på 1800-talets början, till den här stugan. Sedan har flera generationer bott här i vad vi tror är ungefär 100 år, och därefter flyttade de upp till stugan vid parkeringen, berättar Jonas Monié Nordin, forskare vid Stockholms universitet.
De arkeologiska undersökningarna i Heby kommun startade den 23 augusti och är ett samarbetsprojekt mellan Upplandsmuseet, Stockholms universitet och Statens historiska museer. Förra veckan undersöktes området Lapphällarna i Östervåla, där man har hittat en tydlig lämning efter en samisk tältkåta med eldstad. Då undersöktes även Lappkällan, platsen där den samiska familjen tros ha bott innan de flyttade till stugan i skogen vid Ingbovikens badplats.
– Kåtan i Lapphällarna och den här stugan är de sydligaste undersökta samiska bosättningarna, och de första kända i Uppland. Man har känt till att det har funnits samiska familjer i det här området och vi var här i vintras för att se om platsen hade potential för vidare undersökning. Då hittade vi den här husgrunden, säger Jonas Monié Nordin.
Torun Zachrisson, forskningschef på Upplandsmuseet, och Linda Qviström, arkeolog, undersöker husgrunden till stugan där en samisk familj har bott i flera generationer.
Undersökningarna pågår i två veckor och förhoppningen är att de ska ge svar på vilken typ av samiskt liv som har levts vid Dalälven.
– Vad vi än hittar kommer det berätta vad de här människorna har gjort, och det är jättespännande. Vi har till exempel hittat en tjärdal där man sannolikt har ägnat sig åt tjärbränning och rester av kolning där familjen bodde tidigare. Det här är en liten pusselbit som bidrar till att skriva om landets historia.
Torun Zachrisson, forskningschef på Upplandsmuseet, håller med.
– Det här är en kunskap som är ganska ny och relativt okänd. Det som finns i dag är korta notiser i historiska arkiv men då får vi veta väldigt lite. Arkeologin hjälper oss att lägga pusslet och få en förståelse för hur man levde, säger hon, och fortsätter:
– Från Upplandsmuseets sida vill vi gärna följa upp det här och förmedla kunskapen till allmänheten. Det är en viktig del av berättelsen om Uppland, och den är inte berättad av oss än.