Runhällen får museum för runstenar

Linda Silja Eriksson från Kroksbo, strax norr om Runhällen, stryker försiktigt bort snön från en av kommunens tolv runstenar.
Runstenen, som står intill riksväg 67 vid Runhällen, restes på 1000-talet. På den grå granitstenen är snirkliga ornament inristade. I mitten syns ett fyrbent djur med drakhuvud. Runskriften berättar att Ärnlög lät resa stenen till minne av sin far och att en man vid namn Livsten högg in runskriften.

Ornament inspirerar
Linda Silja Eriksson är väskmakare och konsthantverkare. Hon har länge intresserat sig för vikingatiden och inspireras av runstenarnas ornament i sitt eget skapande.
I Värmland, där hon är född, finns bara några få runstenar. I Heby kommun är de en betydligt vanligare syn. För två år sedan gav hon sig ut på runstensjakt tillsammans med familjen. Men stenarna visade sig vara svåra att finna.
- Informationen om runstenarna var väldigt dålig, säger Linda Silja Eriksson.

Nära hembygdsgården
Hon sökte rätt på fakta om kommunens tolv runstenar och samlade materialet i en informationsbroschyr. Snart därefter väcktes tanken på att starta ett runstensmuseum. Museet, som planeras öppna i maj, ska ligga i en gammal byggnad nära hembygdsgården i Runhällen. Där ska besökarna få reda på mer om runstenarna och hur man tyder runskrift. Det kommer att finnas en pysselhörna för barnen och fynd från vikingatiden ställs ut. Lokalt konsthantverk ska även säljas på museet.

Hobbyprojekt
Inträdet är gratis, för Linda Silja Eriksson är museet ett hobbyprojekt.
- Jag vill dela med mig av mina kunskaper. Folk åker bara förbi runstenarna utan att tänka så mycket mer på dem. Men det är spännande att tänka på varför de restes. De visar vart boplatser och vägar fanns på vikingatiden, säger hon.
Alla runstenarna i kommunen bär en särskild historia. En av runstenarna står till exempel i skotska Edinburgh, trots att den restes i Lilla Ramsö på 1000-talet.
- Den skänktes till staden som en gåva på 1700-talet, förklarar Linda Silja Eriksson.
Runstenarna restes ofta vid vägar, broar eller viktiga samlingsplatser där de kunde läsas av många. En hel del ställdes invid vattenleder, men eftersom landet höjt sig cirka fem meter sedan dess i Uppland, har de ett helt annat läge i dag.

Släktminnen
De flesta runstenar har rest till minne av en avliden släkting. Men de är inte gravstenar, utan snarare minnesmärken. På 1000-talet restes de flesta av runstenarna.
- Runt 1100-talet försvann de i och med att missionstiden kom, säger Linda Silja Eriksson.
- Mot slutet av vikingatiden märker man på runstenarna att Sverige blir mer och mer kristet. Kors och texter som "Gud hjälpe hans ande" huggs ut på stenarna.

FAKTA

I Sverige finns mer än 2 500 runstenar. I Uppland finns flest runstenar, drygt 1 300 stycken. De äldsta restes på 400-talet, men de flesta kom till under vikingatidens sista århundrade.
Runverket på Riksantikvarieämbetet ansvarar för att vårda runstenarna, men hinner inte ta hand om alla stenarna. Därför kan privatpersoner bli faddrar för runstenar och hjälpa till med tillsynen.
(Källa: Riksantikvarieämbetet)

Runhällen får museum för runstenar

I Heby kommun finns gott om runstenar, men de är svåra att hitta och dåligt dokumenterade. Det vill Linda Silja Eriksson ändra på.I vår startar hon ett runstensmuseum i Runhällen.