Föräldrar till barn på Östervåla skola är oroade över att det blivit stökigt på skolan. En av dem som UNT varit kontakt med har barn på skolan och ett yngre barn som ska börja där om några år. Han är frustrerad och vill ha en förändring nu.
– Min dotter vill inte gå till skolan och jag förstår det. När jag satt med på en mattelektion rörde flera elever på bänkarna fram och tillbaka. Min dotter höll för öronen, säger han.
Han hävdar att det är ett "föräldrafel".
– Barnen är uppkäftiga, har ett ovårdat språk och en otrevlig attityd mot sina kompisar. De visar inte respekt. Det kommer från föräldrarna, säger han.
Han har hört föräldrar säga att de överväger att byta till en skola inne i Uppsala. Han är noga med att ingen skugga ska falla över lärarna.
– Lärarna är klockrena. Men de går på knäna. Lärandet kommer i andra hand när de måste hålla på att utreda missförstånd.
Skolan lade ut en skrivelse på sin webbsida 8 oktober. Där förklarade de läget och vad de tänkte göra åt det.
– Vi bad föräldrarna prata med sina barn om hur de vill att skolan ska vara, hur barnen kan bidra till att få en bättre skola och hur man är respektfull mot sina kamrater och lärare. Redan efter en och en halv vecka såg vi förändringar på skolan. Vi är på rätt väg, säger Lena Wiik, rektor för årskurs F–6.
Situationen bottnar i en kombination av saker. Precis som många andra skolor har ett antal elever en neuropsykiatrisk diagnos, NPF.
– Dessa elever har svårt att stoppa impulser och hamnar i konflikt med andra barn. Runt dem finns en grupp elever som triggar konflikter genom att till exempel ändra på en regel eller säga något provocerande. De tycker det är spännande när det händer saker runt eleverna med NPF. Det tar vi tag i genom samtal: "vi ser faktiskt att ni gör detta", säger hon.
Ett annat problem har varit att en del mellanstadieelever inte gått in till lektionerna. Nu har skolan infört kvarsittning på måndagar. Då får eleverna ta igen vad de missat.
Ytterligare en konkret åtgärd är att hålla skolan låst på morgonen till fem minuter före lektionsstart.
– Vi har sett förut att många elever är arga när de kommer till skolan. Många konflikter startade i korridoren redan innan skolan började och den tiden finns personal bara utomhus, säger Lena Wiik.
I somras startade en ombyggnation för att skapa ytterligare sex klassrum. Då krympte skolgården. Just nu finns varken innebandyplan eller utrymme att spela fotboll.
– Har man inget att göra blir det destruktiva beteenden. Nu har vi börjat strukturera upp rasterna. Vi är tydligare med vilka rastlekar som är på gång och då deltar fler i dem, säger Lena Wiik.
Nu öppnar de en rastlokal en gång i veckan där eleverna i årskurs 5 och 6 kan spela kort och spel.
Även matsalen byggs om.
– Det är vi jätteglada för, men situationen i den provisoriska matsalen är jobbig. Flera elever äter inte och då orkar de inte koncentrera sig på eftermiddagen. De blir mer aggressiva. Tålamodet försvinner, säger Lena Wiik.
Skolan satsar nu mer på personal i korridorerna och elevhälsofrämjande åtgärder. Personalen på skolan har beslutat sig för att ta tag i allt som händer.
– Vi är mer intensiva med att mejla och ringa hem när något har hänt, men även när något har varit bra. Vi tror på goda spiraler. Uppmuntrar man gott beteende växer det till något bra, säger Lena Wiik.
Den ekonomiska prognosen för Heby kommun ser mörk ut och Lena Wiik oroar sig för framtida sparkrav.
– Vi tycker inte att vi är underbemannade i dag, men det skulle påverka verksamheten mycket negativt att minska på personal.