Parti vill dela Heby

Denna åsikt framför Lokala partiet, LP, (före detta Länsbytarpartiet) med anledning av förslaget till ny kommunplan som ska gälla till år 2030 och som nu remissbehandlas.
De främsta orsakerna till utspelet är enligt LP anser att kommunen saknar en självklar centralort vilket skapat splittring mellan småorterna, och den minskande och åldrande befolkningen som ger ett växande finansieringsgap. När nuvarande kommunen skapades år 1971 saknade den helt enkelt naturliga förutsättningar att bli livskraftig.
– Det borde finnas ett avsnitt i kommunplanen som diskuterar de här sakerna.

Om 20 år har befolkningen minskat med ytterligare 500 personer och andelen äldre som behöver vårdas har ökat, säger Kurt Rikard Lindgren, LP: s ordförande.
Han tror att kommunen är avvecklad inom 15 år.
– Varför då inte diskutera detta inom ramen för kommunplanen? Vi måste börja nu för att mentalt förbereda befolkningen.
 Kurt Rikard Lindgren tillägger att Heby förvisso delar samma problem med en hel del andra kommuner i landet. Skillnaden är bara att Heby är geografiskt beläget i Mälardalen, och inte i Blekinge eller det inre av Norrland.
Lokala partiet uppmanar därför den övriga politiska kommunledningen att se verkligheten och börja diskutera en rimlig lösning. Han anser att om förståndet får råda och partierna blir överens om det ofrånkomliga i att kommunen delas upp kan folkomröstningen genomföras i anslutning till allmänna valen år 2018 och avvecklingen genomföras år 2022.

Lokala partiets egen analys får stöd av Sveriges kommuner och landsting som för två år sedan pekade på att 141 kommuner i landet troligen saknar förutsättningar att bestå längre sikt. 
Mats Carlsson i Vittinge byalag har oberoende av LP: s analys i princip kommit fram till samma slutsats – kommunen är inte livskraftig:
– Men jag har inte tagit ställning till hur frågan skall lösas. Byalaget är partipolitiskt obundet. Men jag ser skriften på väggen. Intäkterna förmår inte bära kostnaderna i framtiden.
Kommunalrådet Marie Wilén (C) är inte lika pessimistisk:
– Nej, jag tror i stället att vi skall utveckla samarbetet med grannkommunerna.

 Kommunerna har på senare år fått allt svårare uppgifter. Det är sant att det finns ett finansieringsgap, men jag har förhoppningar om att statsbidragen kommer att öka eftersom en översyn av det nuvarande utjämningssystemet visar att vi är kraftigt underkompenserade.
År 1998 folkomröstades om Hebys länstillhörighet. Då ville en majoritet av invånarna i främst Enåker, Heby och Tärnsjö fortsätta tillhöra Västmanlands län. Ska  dessa orter nu gå till Sala i det forna hemlänet Västmanland, och orter som gränser österut till Uppsala kommun?