Genom lilla Sillbo i Huddunge går landsvägen mellan Huddunge och Runhällen och riksväg 56. Under de mörka timmarna är vägen det naturliga promenadstråket för många av de hundratalet boende där. Nu är det slut med det. De 38 gatlyktorna som belyst den korta sträckan som utgör Sillbo kommer inte att tändas i höst. Och folk är förbannade.
– Kommunen drar ned på allt för oss här på landet. Vi fick ordna fiber och förskola själva i Huddunge. Byskolan la kommunen ned så där fick vi öppna en friskola i stället. Och nu släcker de belysningen för oss också, säger Kristina Flodström.
Grannen och trebarnspappan Augustin Moreaux är bosatt i Sillbo tillsammans med sin familj sedan några år tillbaka. Han har försökt få till sänkt hastighet på 70-vägen för att förbättra säkerheten. Den kampen har varit fruktlös. Nu släcks belysningen i stället.
– Här samsas hund- och hästägare med trafiken. Här väntar barn på skolskjutsen och här cyklar vi med barnen. Det här innebär en mycket sämre trafikmiljö, säger han i samband med en promenad längs vägen.
Många barnfamiljer har flyttat till Huddunge de senaste åren. Även till Sillbo. Nu befarar man att de oupplysta vägarna ger en sämre trafiksäkerhet för framför allt barnen.
– Det gör mig förtvivlad att en ekonomisk besparing kan få gå före tryggheten och trafiksäkerheten för oss boende längs vägen. Och att vi ska behöva strida mot länsstyrelsen för hastighetssänkningen trots att det inte är en pengafråga är ren idioti. Det känns som en tidsfråga innan det händer en olycka, säger Augustin Moreaux.
De boende i Sillbo är inte de enda som berörs. Runt flera tätorter är det framför allt vid infarterna det blir mörkt. Men på flera platser i kommunen släcks det ned helt, som till exempel i Vansjö, Ingbo, Ösby och Bjurvalla. Totalt är det över 800 lampor som har slocknat. Det är mer än var femte gatlampa i kommunen.
Beslutet fattades redan 2019 när nya riktlinjer för park- och gatubelysning i Heby fastställdes. Principen i beslutet är att gatubelysning längs statliga och enskilda vägar inte ska skötas av kommunen. Trafikverket har tagit över en del belysning, men har andra kriterier för när det anses nödvändigt. Längs de enskilda vägarna erbjuds samfälligheter att ta över.
Vägen genom Sillbo är statlig och sköts av Trafikverket.
– Det minsta man kan begära är att kommunen ska hjälpa oss gentemot Trafikverket för att få belysningen tillbaka. Heby kommun har resurser som inte vi har, säger Kristina Flodström.
Isabell Norrbelius, ytterligare en besviken boende i Sillbo, fyller i:
– Man talar om att satsa på landsbygden, men i stället blir det en nedmontering, säger hon.
En annan besviken Sillbobo är Bosse Larsson. Precis som de andra har han svårt att se någon större besparing för kommunen genom att mörklägga flera byar. Man borde se till trafiksäkerheten främst, anser även han. Men lyfter även ytterligare en negativ effekt med nedsläckningen: Minskad trygghet och ökad risk för inbrott.
– När det är mörkt kan buset härja fritt, säger han.
Tord Lillja, som är trafikingenjör på Heby kommun, har fått flera samtal – både från privatpersoner och från samfälligheter.
– Det är många som hör av sig nu när kvällarna blir mörka. Det är ju först då man upplever effekten av beslutet, säger han.
Per Möller (C), ordförande i samhällsbyggnadsnämnden förklarar bakgrunden till beslutet 2019:
– Vi stod inför stora investeringar eftersom många belysningsstolpar och elkablar var i dåligt skick. Ungefär samtidigt aviserade Trafikverket att man i framtiden skulle ta över ansvaret för belysningar på sina vägar. Men man ställde även krav på hur stolparna skulle vara utformade för trafiksäkerheten. Därför beslutade vi att Heby kommun enbart skulle bekosta belysning längs de gator och vägar som kommunen är ansvarig för.
Har du förståelse för att många är upprörda och känner sig svikna av kommunen?
– Det är naturligtvis ett svårt beslut att ta för oss politiker att släcka en vägbelysning som många invånare har haft sedan 1970-talet. Samtidigt är det en stor kostnad för kommunen att driva all belysning där vi nu även ska omförhandla det utgående elavtalet. Det nya elavtalet kan bli mellan 200 och 400 procent dyrare än det nuvarande, säger Per Möller.
Är det fler kommuner i landet som gjort på liknande sätt?
– Jag tror att vi är en av de första i landet.