Ovanligt med godkänd skyddsjakt på varg
Ansökningarna på skyddsjakt av varg har ökat de senaste åren. Men det är ovanligt att Naturvårdsverket ger sitt medgivande.Frustrationen över detta leder i många fall till illegal jakt.
- Det beror knappast på att det finns någon ekonomisk vinning eller att det skulle vara kul att jaga varg. Många tycker illa om varg. Man vill inte ha vargar i närheten helt enkelt, säger vargforskaren Olof Liberg.
Straffen är relativt stränga. Att döda en varg utan tillstånd kan ge flera års fängelse. Men få brott upptäcks.
- I så fall är det oftast bönder som själva erkänner att de dödat en varg, men menar att det skett i nödvärn. Och då blir straffen ganska milda, säger Olof Liberg.
Ett exempel är en bonde på Gräsö som sköt en varg för att rädda sina kor. Han dömdes till fyra månaders fängelse.
För att få döda en varg krävs Naturvårdsverkets medgivande. Under de senaste tio åren har omkring 100 ansökningar kommit in. Ansökningarna har ökat i takt med att vargstammen brett ut sig. I de allra flesta fallen blir svaret nej.
De senaste fem åren har fem vargar skjutits efter klartecken från Naturvårdsverket. Förra året sköts två vargar som under kort tid orsakat allvarlig skada på både får och jakthundar i Svartboreviret i Hälsingland. 2005 dödades en varg som dagligen gjorde besök i den jämtländska byn Ringvattnet.
- Man försökte skrämma bort den först, men det gick inte, säger Klas Allander, handläggare på Naturvårdsverket.
Det finns inga exakta regler för när skyddsjakt ska beviljas, utan alla bedömningar görs utifrån respektive fall. Det som påverkar beslutet är dels hur stora skador vargen tillfogat, dels vad vargen har för bakgrund.
Visar det sig att vargen kommer österifrån har dess chanser till överlevnad förbättrats dramatiskt. Att få in vargar som inte tillhör den skandinaviska stammen är nämligen viktigt för vargstammens framtida utveckling.
- Senast det kom in en varg österifrån var 1991. Och det behövs eftersom det är ganska mycket inavel i dag, säger Klas Allander.
Om vargen som rör sig i Norduppland och Västmanland just nu vet ingen särskilt mycket. Eftersom det varit dåligt med snö har den inte gått att spåra ordentligt och inget DNA-prov har heller tagits. Länsstyrelsen i Uppsala tror att det är en varghona som beslutat sig för att stanna i området. När en varghona blir könsmogen lämnar hon uppväxtplatsen och letar efter nya marker för att bilda en egen familj.
- Det finns tecken på att hon revirmarkerat ett stort område i Östervåla och Sala-trakten, säger Johan Månsson, rovdjursansvarig på länsstyrelsen i Uppsala.
Stämmer detta innebär det att Uppland fått sitt första vargrevir. Några andra vargar har visserligen varit på gång att göra detsamma tidigare. För åtta år sedan observerades bland annat en varghona i Tärnsjö, men hon blev påkörd.
2002 skapade sig en annan varg ett revir i Norduppland. Vargen dödade nästan 140 får. Efter två avslag om skyddsjakt, beviljades en tredje ansökan. Men då var vargen redan borta.
- Hon försvann plötsligt. Jag ser ingen naturlig förklaring på det. Har de väl valt ett revir så flyttar de inte, säger Johan Månsson som är kritisk till att Naturvårdsverket dröjde med godkännandet.
- Skadan var redan skedd. Man borde ha agerat tidigare.
Så jobbar vi med nyheter