Optimism inför årets skörd

Tröskorna rullar ute på länets åkrar – och tongångarna bland lantbrukarna är positiva. ”Jag räknar med normalskörd eller något däröver” säger Lars-Åke Larsson, lantbrukare i Heby kommun.

Räknar med bra skörd. Lantbrukaren Lars-Åke Larsson från Rosendal, mellan Heby och Tärnsjö, räknar med en bra skörd i år.

Räknar med bra skörd. Lantbrukaren Lars-Åke Larsson från Rosendal, mellan Heby och Tärnsjö, räknar med en bra skörd i år.

Foto: Johan Eriksson

Heby2016-09-04 08:05

En av många lantbrukare som är mitt uppe i den intensiva skördeperioden är Lars-Åke Larsson från Rosendal mellan Heby och Tärnsjö. Med en tredjedel av den totala spannmålsskörden bärgad känner han sig positiv.

– Vädermässigt har sommaren varit bra med lagom doser av sol och regn, och jag räknar med en normalskörd eller något däröver. Däremot har jag kommit i gång drygt två veckor senare än normalt beroende på ojämnt väder i augusti, berättar han under en paus i tröskandet.

Lars-Åke Larsson har drivit lantbruk i Rosendal sedan 1982 där han odlar havre, vete, korn och raps på 265 hektar och potatis på åtta hektar. Själv beskriver han skördeperioden som något av lantbrukarens julafton.

– Det är en tillfredsställande tid då man ser resultatet av jobbet man lagt ner under våren och sommaren, förklarar han.

På hans egen önskelista står torrt väder de närmaste tre veckorna – i så fall får han in både spannmål och potatis.

Lars-Åke Larssons beskrivning av årets spannmålsskörd ser ut att kunna gälla även ur ett länsperspektiv.

– Alla lantbrukare jag pratat med hittills är väldigt nöjda både med volymerna och med kvalitén på spannmålen, berättar Cathrin Wallin, regionchef hos Lantmännen Lantbruk.

Cathrin Wallin berättar att höstsådden av framför allt vete, råg och raps i princip är färdigtröskad och där länets lantbrukare nu på allvar har börjat tröska grödorna som såddes i våras av bland annat korn, havre och raps. Däremot märker hon av en mera spridd skördeperiod än normalt.

– Många lokala regnskurar under sommaren har betytt att spannmålen mognat ojämnt och att inte alla tröskar samma sädesslag samtidigt. Även inom länet skiljer det, i Roslagsområdet är många redan klara medan exempelvis Hebyområdet ligger betydligt senare.

Hon bedömer att länets lantbrukare i snitt kommit ungefär halvvägs när det gäller bärgningen av årets skörd och att kulmen i skördearbetet sker de närmaste två veckorna – om vädret tillåter.

– Antagligen kommer det att tröskas på våra åkrar hela september ut och kanske även in i oktober, säger hon.

Efter fjolårets rekordskörd, den bästa på 25 år, med en total spannmålsskörd på runt sex miljoner ton för hela landet, förväntar sig Cathrin Wallin i år mera normala nivåer.

– Min bedömning är att länet hamnar 15-20 procent lägre än förra året – och då betyder det ändå något bättre nivåer än under ett normalår, säger hon.

Spannmål – ett baslivsmedel

Spannmål har sedan århundranden tillbaka spelat en viktig roll för människorna i Norden. Under till exempel 1700-talet när maten var knapp utgjorde spannmål - i form av gröt, välling och bröd - omkring 80 procent av födan.

I Norden åt vi tidigare mycket råg och korn men lite vete. I dag är vetet det vanligaste sädesslaget. Än i dag är spannmål ett mycket viktigt baslivsmedel som odlas på nästan hälften av världens totala odlade yta.

Vete, havre, råg och korn är fortfarande de fyra traditionella bassädesslagen i Sverige.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om