För första gången sedan valet har partikonstellationen M+KD+L+MP presenterat ett eget budgetförslag som utmanar styrets budget.
Den stora skillnaden mot majoritetens budget är att det omdiskuterade effektiviseringskravet på nämnderna sänks från 2 till 1,75 procent. De vill även ta bort det besparingskrav på en miljon kronor som finns på grundskolan och individ- och familjeomsorgen.
— De här nämnderna sliter och släpar med sina besparingar och har gjort det i flera år. Därför bör vi från politiskt håll hjälpa dem så att de får en lättnad rent ekonomiskt. Speciellt med tanke på att de här verksamheterna har haft det så otroligt tungt under coronapandemin, säger oppositionsrådet Ewa Westling Olzon (M).
Dessutom vill oppositionen använda en del av det statliga coronastödet ute i verksamheterna. I motsats till majoritetens förslag där pengarna ska sparas till framtida investeringar.
— Vi är fullt medvetna om att vi måste spara pengar. Men om vi bara fyller ladorna medan våra verksamheter går allt mer på knäna är risken stor att vi snart kommer ha personal som inte orkar mer. Om det sker står vi inför stora problem att upprätthålla kvaliteten på vård, skola och omsorg i kommunen, säger Ewa Westling Olzon (M).
Totalt innebär de blågrönas budgetförslag att kommunens resultat blir sju miljoner kronor lägre än i majoritetens förslag.
— Vi menar att vi måste satsa på våra barn och ungdomar i ett läge där vi har stora problem med psykisk ohälsa. För att göra det måste man också använda en del av de pengar vi har, man kan inte spara sig till en lösning på de här allvarliga problemen.
Den blågröna budgeten är mer kortsiktig än styrets. Den sträcker sig endast över 2021 medan majoritetens budget avhandlar tre år framåt.
— Som det är nu under pandemin är läget väldigt osäkert. Då kände vi inte att vi kunde gå in och göra ändringar i 2022 och 2023, det får vi i sådana fall återkomma till senare. Så i nuläget avslår vi inte hela budgeten.
Kommunalrådet Marie Wilén (C) menar att oppositionens kortsiktiga budget kommer innebära stora problem i det långa loppet.
— De vill ansluta till vår budget 2022 och 2023. Men ändå använder de sig mer av skattebetalarnas pengar 2021 och det innebär att de kommer behöva göra ännu kraftigare besparingar 2022 och 2023 för att få ekonomin att gå ihop, det känns inte speciellt ansvarigt tycker jag, säger hon.