Oklart om fallfärdigt tegelbruk går att rädda
19 tegelbruk fanns en gång i Hebytrakten. Alla är borta, jämnade med marken. Utom två. Det ena är Vittinge tegelbruk, modernt och fortfarande i drift. Det andra är Sillbo i Huddunge. Fallfärdigt. Nu är frågan - går det att rädda?
Foto: Heby kommun
Men pengar till en upprustning får i så fall sökas från staten och riksantikvarieämbetet. Varken på kommun-eller länsnivå finns det medel att rusta tegelbruket. Det tror i alla fall Hebys kulturchef Göran Lindal, som är mycket imponerad av anläggningen, dessutom glad för att hembygdsföreningen trycker på och vill ha till stånd en upprustning.
- Det vore önskvärt om man hittade en modell så att det gick att lösa, då skulle jag bli själaglad. Det är en jätteintressant anläggning med brännugnarna bevarade. Hela tillverkningsprocessen finns kvar. Tegelbruken är en orättvist bortglömd del av den svenska industrihistorien.
Lokalt engagemang
Men skall man nå ända fram krävs ett lokalt engagemang. Den förfallna motorfabriken Pythagoras i Norrtälje är ett talande exempel på det. Den var tämligen förfallen och färdig att rivas men räddades i sista stund och är i dag en fungerande konsert-, fest- och möteslokal, mycket tack vare lokala krafters engagemang. Lindal tror också att skall Sillbo kunna räddas måste det in aktiviteter i byggnaden för att få ekonomi.
Det blir de antikvariska myndigheterna i Uppsala län som får bita i Sillboäpplet. Frågan är hur pass surt det smakar. Ty Sillbo är ingen lätt fråga.
Häromdagen var folk från Upplandsmuseet och länsstyrelsen ute och tittade på anläggningen. Men tf länsantikvarie Jan Helmer Gustavsson säger att idag har han ingen aning om hur man kommer att ställa sig.
— Det är helt enkelt för tidigt, säger han och tillägger att staten inte kan rädda allt.
— Jag vågar mig inte på en gissning ens. Industrihistoriskt är det väldigt intressant. Man blir lite förtvivlad över att inget gjorts tidigare.
Privat ägo
Enligt Gustavsson blir Sillbo en svår fråga även om man till slut bestämmer sig för att riva.
Tegelbruket är i privat ägo. Det var chefen på bruket, Karl-Erik Kling som köpte det efter nedläggningen för att eventuellt fortsätta driften. Men ägarna, Rosenlund&Olsson, satte stopp för det. Någon verksamhet kom aldrig igång igen. Hans son, Karl Kling, som själv arbetade i bruket i sin ungdom kan inte riktigt säga vad han vill med byggnaden. Inte heller hans mor Ingrid, som står som ägare.
— Tanken var att rusta upp det medan min far levde, säger Karl. Kanske det går att ha en del av anläggningen av det kvar.
Så jobbar vi med nyheter