Berörda kommuner (Heby, Sandviken och Gävle) anser att ägandet av broarna är en statlig angelägenhet, men nuvarande ägaren Fortifikationsverket hotar att i stället riva dem. Broarna anses inte ha någon samhällsnytta, utan kostar enbart pengar för underhåll. Därför vore en statlig byggnadsminnesförklaring ett sätt att rädda de mer än 100 år gamla stålbroarna till eftervärlden.
Länsstyrelsen i Gävleborg beskriver i ansökan de fyra broarna, som tillsammans är 374 meter långa, som ”imponerande byggnadsverk”. De byggdes år 1900 i stålkonstruktion som balkbroar med stående parabelformade fackverk. Endast tre av landets första järnvägsbroar med liknande konstruktion finns kvar. Typen kan bli något av ett byggnadskonstens signum för perioden 1870-1910 och Gysingebroarna är därför värdefulla exempel för en viktig tidsepok i svensk byggnadshistoria, men de har också ett mycket högt teknik- och kulturhistoriskt värde.
Ett försök att år 2011 få Naturvårdsverket att ta på sig rollen som ny statlig ägare misslyckades, men det bestämdes då att man skulle undersöka broarnas skick och ange kostnaderna för bevarande. Men man skulle också ta reda på vad en rivning skulle kosta. Slutsatsen i den rapporten är att det är möjligt att göra en upprustning av broarnas själva konstruktion för 200 000 kronor och få ett bevarande i 10 till 15 år.
Eftersom tanken är att förse broarna med körbana och räcken för att säkerställa en användning av dem som gång- och cykelbana som främjar turismen i Gysinge, blir kostnaden initialt 1,8 miljoner kronor. Rivningskostnaden uppskattas till sex miljoner kronor.
Diskussioner om samfinansiering av underhåll och upprustning har förts med Fortifikationsverket och Naturvårdsverket och de berörda kommunerna, framgår det också.
– Vi har tackat nej till att medverka, kommunens ekonomi gör att vi måste prioritera stenhårt. Men jag finner tanken på att förklara broarna som statlig byggnadsminne som en mycket intressant möjlighet, säger Hebys kommunalråd Marie Wilén (C).