På måndagen börjar Anna-Carin Lundqvist pendla till Gävleborg för att leda en arbetsgrupp som skall redovisa en plan för ”regionala landskapsstrategier för Nedre Dalälven.” Planen skall redovisas för regeringen den 15 december. Samtidigt har naturvårdsverket fått regeringens uppdrag att bedöma vattenföringen i hela Dalälven för att se om en annan vattenreglering i älven kan minska myggförekomsten i Nedre Dalälven. Att vattenkraftsbolagens regleringar påverkar myggförekomsten har framförts av forskare vid Umeå Universitet. Bakom regeringens satsning ligger tanken att den kraftigt ökade myggförekomsten de senaste åren inte har en enda orsak utan flera. Ibland framförs synpunkten att myggplågan beror på klimatförändring.
- Det är ett mer komplext problem än så, säger Anna-Carin Lundqvist, projektledare, som inte är myggexpert utan biolog och har arbetat som konsult åt naturvårdsverket tidigare.
– En annan orsak kan vara att man slutat att slå ängarna för ett cirka halvsekel sedan. Ängarna växer igen. Olika komponenter i miljön samverkar. Vi ska ha dialog med olika markägare utmed älven, det kan vara bönder, staten i form av naturreservat eller kommuner. Att utöka ängarnas hävd kan föras in i naturreservatens skötselplaner. En annan metod för att komma tillrätta med myggplågan kan vara att på vissa ställen bygga vallar, som kan förhindra att ängarna översvämmas.
Även med vattenkraftsbolagen skall man föra en dialog. Det gäller att komma fram till fler alternativa metoder att bekämpa myggen vid sidan av flygbesprutning med det biologiska bekämpningsmedlet BTI. Lundqvist betonar att den strategi man skall utarbeta samtidigt förutsätter att den biologiska mångfalden skall bevaras. Meningen är dock att man tills vidare fortsätter att använda BTI, det biologiska bekämpningsmedel som man flygbesprutat stora områden med. Helt okontroversiellt är inte detta medel.
– Nedre Dalälven är ett av de artrikaste områdena i hela Norden, säger Lundqvist.
Vad som händer när rapporten är klar återstår att se. Då ska den sammanjämkas med naturvårdsverkets rappport. En trolig orsak till att arbetet delats upp mellan länsstyrelsen i Gävle och naturvårdsveket är att de åtgärder länsstyrelsen kommer att föreslå inte kräver några lagändringar utan kan åstadkommas inom gällande lagar. Vattenföringen i Dalälven däremot är reglerad i lag. Föreslås ändringar där måste regeringen ändra lagen. Därför lades det arbetet på ett statligt verk. Även om arbetet leds från länsstyrelsen i Gävle så är länsstyrelserna i Uppsala och Falun med i arbetet.