Tre pedagoger från Cirkus Cirkör är i full färd med att lära ut akrobatik, jonglering och att balansera på en stor blå boll. När den yngsta gruppen är färdig för dagen står glädjen högt i tak. Barnen skuttar därifrån och en pojke sjunger Händels Hallelujarefräng så det står härliga till.
– Roligast var att göra pyramiden med Rosa, säger Melinda Hikkaduwage och Alice Norling.
Pedagogerna får pusta en halvtimme innan det är dags för nästa grupp.
– Det är trevligt att komma till såna här ställen som är öppna och lite off. Det är nice med en gammal dansbana, säger Emanuel Axelsson.
Han tycker att gymnastiksalar känns instängda och dessutom missar man vädret. Inte för att vädret är så mycket att hurra för den här tisdagen med 14 grader och regnskurar, men de håller sig varma med rörelser.
– Det märks att de här barnen är vana vid att svettas, ha kroppskontakt och leka ute, säger Rosa Pallisgaard.
Träningen handlar om mycket mer än olika konster. Stor vikt läggs vid samarbete, gruppkänsla, uppmuntran och självkänsla. Pedagogerna vill också bryta normer och visa att tjejer kan vara starka och att killar kan bli lyfta.
Nästa grupp med lite äldre barn kommer upp och ställer sig i en ring. När de får sitt namn uppläst springer de ett varv runt ringen. Sedan följer olika uppvärmningslekar. De får testa vad som händer när man säger ja till vad någon föreslår att göra. Då blir det full aktivitet. Och vad händer om man säger nej till allt? Ingenting förstås. Det gäller att bejaka varandra och samarbeta för att det ska bli roligt.
Rebecka Lundström kryper under Natalie Lundins ben för att befria henne i tunnelkull.
– Nycirkus är ännu roligare än jag trodde det skulle vara. Men det är lite för mycket uppvärmning och lek. Jag skulle vilja ha mer cirkus, säger Rebecka Lundström och får medhåll av Natalie Lundin.
Alla som får frågan svarar samma sak på vad de ser fram emot mest under veckan: showen. Då ska de visa föräldrar och vänner vad de har lärt sig under veckan. Cirkuspedagog Baha Swidan avslöjar att några kommer att kunna rulla tallrikar på pinnar samtidigt som de balanserar på bollen.
Här får man lära sig att inte ge upp efter första försöket, utan prova igen och igen.
– Man växer jättemycket från att tro att man aldrig kommer att klara något tills man klarar det, säger Baha Swidan.