Trycket på fler vård- och omsorgsplatser i Heby kommun har ökat de senaste åren, och resulterat bland annat i att färdigbehandlade äldre personer tvingas ligga kvar på sjukhus, vilket förutom personligt lidande också betyder stora kostnader för kommunen. Ämnet lyftes på tisdagkvällen i en diskussion vid kommunfullmäktige som inleddes med en kort presentation från kommunchef Emma Burstedt av det förslag som arbetats fram av en utsedd styrgrupp. Förslaget innebär bland annat byggnation av ett nytt vård- och omsorgsboende i Heby tätort, med plats för 34 nya platser, med en extern aktör som byggherre. Därefter bygge av ytterligare ett boende i norra kommundelen. Många ville ha ett ord med i laget, och de ideologiska skillnaderna lyste igenom i inläggen. Pär Sverkersson (S) ställde frågan om vilka förslag det egentligen finns politiskt och fick medhåll av partikollegan Håkan Collin (S).
– Politiskt behöver vi fler alternativ att ställa mot varandra. Jag skulle också gärna se att det byggdes i etapper och Hebyfastigheter involverades i byggdiskussionerna, sade Håkan Collin.
Karl-Arne Larsson (C) stödde inte tanken på byggande i etapper.
– Nu är det behoven som styr och det finns ingen annan lösning än att bygga mer än vi egentligen klarar av kostnadsmässigt. Om vi inte möter behovet så får vi dessutom IVO (Inspektionen för vård och omsorg, reds anm) på oss, sade han.
Carl-Åke Elmersjö (MP) ställde frågan om det finns tillräckligt underlag för att ta ett snabbt inriktningsbeslut och vill ta lärdom av andra kommuner som gjort liknande satsningar.
– Jag tycker vi ska titta på andra grannkommuner som byggt nytt, bland annat hur det har fungerat med drift i privat respektive offentlig regi, sade han.
Olof Nilsson (S) vävde tydligt in den ideologiska aspekten när det gäller driften av de nya vård- och omsorgsboendena.
– Vi politiker ska diskutera det ideologiska och för mig känns det viktigt att vården drivs i egen regi, sade han.
Mothugg fick han bland annat av Sören Johansson (KD) som uttryckte sorg över att frågan fastnat i ”öststatskommunistiskt tänk”.
– När jag blir gammal tror jag det är viktigast för mig vilket omhändertagande jag får och inte vem som utför vården eller vem som betalar lönen. Det är sorgligt att våra äldre ska bli lidande medan det här dras i långbänk, sade han.
Den uttryckta förhoppningen är att klubba ett inriktningsbeslut i frågan senast i slutet av 2017.