Ny typ av larm för äldre i Heby
I samarbete med Stockholms universitet startar Heby kommun inom kort ett försök med ett nytt slags äldrelarm.
Efter 24 till 36 timmar "initial inläsning" kan sensorerna fastställa bärarens normalvärden och larmar automatiskt vid förändringar som ligger utanför dessa intervaller. Larmet kan också aktiveras på traditionellt sätt.
Kan spara pengar
Det var kommunstyrelsens vice ordförande Charlotte Wall (lp) som i våras förmedlade kontakten till doktoranden Anna Essén vid företagsekonomiska institutionen på Stockholms universitet.
Studien hon vill utföra avser visa hur teknikbaserade tjänster påverkar patienters känsla av trygghet i hemmet, och om tjänsterna kan ge ekonomiska effekter.
Hypotesen är att om ett larm snabbare kan upptäcka fall och medvetslöshet hos äldre och förvirrade personer och därmed minska komplikationer och behov av avancerad sjukvårdsbehandling, samt minska antalet falska larm, spar samhället pengar.
Ökad trygghet
Även antalet vårdplatser på institutioner kan bli färre:
— I dag finns en politisk vilja i Heby kommun att underlätta för äldre att kunna bo kvar i hemmet längre. Det här larmet kan bidra till det. Det ger framför allt brukaren och de anhöriga ökad trygghet, säger kommunområdeschefen Birgitta Andersson.
En grupp på 20 äldre i Heby kommun skall erbjudas passivlarmet och skall jämföras med en lika stor kontrollgrupp som har kvar det traditionella larmet. I dag har cirka 200 äldre i kommunen personligt larm.
Birgitta Andersson tycker att det är roligt att Heby genom studien ligger kommer att ligga i framkant inom äldreomsorgsforskningen. En arbetsgrupp förbereder just nu studien. Det är inte klart ännu var larmcentralen som skall ta emot larmen skall placeras. I dag gör SOS det.
— Det finns också möjlighet att kombinera passivlarmet med bild- och ljudtelefon som startar då larmet aktiverats, men vi nöjer tills vidare med larmet.
Varför?
— Av integritetsskäl,säger Birgitta Andersson.
Så jobbar vi med nyheter