I höst tillsätts en ny utredning av regeringen för att ta reda på det. Men Villaägarna pressar på för att människors hälsa ska värnas i första hand.
År 2010 konstaterade Naturvårdsverket att kunskapen om vilka effekter bekämpningsmedlet BTI har på värdefulla natur- och kulturmiljöer och på biologisk mångfald var bristfällig. Nu vill regeringen att verket försöker komma längre.
Samtidigt kräver Villaägarnas riksförbund i en skrivelse till regeringen att utredningen också måste ta hänsyn till vad som händer om man inte bekämpar översvämningsmyggan. ”Människans hälsa är det som skall värnas först”, skriver förbundets boendemiljöjurist Madeleine Arvidsson Wäli.
På onsdag 3 juli ordnar Villaägarna ett offentligt möte i IOGT/NTO-lokalen i Österfärnebo för att diskutera och driva på det kravet.
Stabschef Mattias Johansson på miljödepartementet uppger att regeringen anser att kunskaperna om de effekter som VectoBac G, den verksamma substansen i det biologiska myggbekämpningsmedlet BTI, kan ha i naturen fortfarande är bristfälliga:
– Man vill ha en utförligare redovisning senast den 1 november 2015, och en delredovisning redan i mars nästa år där det framgår vilka kunskaper som numera finns, såväl positiva som negativa. En orsak till den här senaste utredningen är att våtmarksmyggan sprider sig i landet, säger Mattias Johansson.
Kommer den nya utredningen att påverka eventuella bekämpningsinsatser i Nedre Dalälven och i Klarälven i sommar?
– Nej, naturligtvis inte, säger Mattias Johansson.
Villaägarnas riksförbund begär vidare i sin skrivelse till regeringen att en rikstäckande organisation för forskning, rådgivning och bekämpning permanentas och att de årliga besluten för finansiering och tillstånd för bekämpning ersätts av långsiktighet.
– Det är ohållbart för människor att leva i ovisshet varje vår. Knyt den rikstäckande organisationen till universiteten och anslå statliga medel som garanterar opartiskhet och hög kompetens, säger Madeleine Arvidsson Wäli.
Villaägarna begär också att tiden för den senaste utredningen minskas till mellan sex och tolv månader och att information som redan finns från tidigare utredningar återanvänds.