Nej till vargjakt i Heby
Det blir ingen skyddsjakt på Hebyvargen. Naturvårdsverket beslutade på torsdagen att säger nej med motiveringen att det finns andra lösningar än jakt.
Foto: Scanpix
Vargen har dödat tre jakthundar och ett får i norra delarna av Upplands och Västmanlands län. Det senaste angreppet var 6 januari. Vargen har inte observerats sedan 19 januari.
För att minska risken för angrepp av varg har länsstyrelsen delat ut 200 pinglor till jägare i området.
Eftersom det finns så få vargar i landet har Naturvårdsverket inga fasta kriterier för när skyddsjakt kan tillämpas. Alla ansökningar bedöms från fall till fall.
Naturvårdsverket har under årens lopp behandlat ett antal ansökningar om skyddsjakt på varg. De flesta avslås. Sju ansökningar om totalt nio vargar har bifallits under 2000-talet. Sex av vargarna har rapporterats fällda.
Det finns cirka 130 fridlysta vargar Sverige. Samtliga härstammar från tre individer med finskt ursprung.
- De är mer släkt med varandra än två helsyskon, säger Olof Liberg, vargforskare vid Grimsö forskningsstation.
Första vargkullen föddes 1983. Sen dröjde det ända tills 1991 innan det kom in en varghanne från Finland som kunde föra släktet vidare i en ny vargkull.
Dessförinnan var vargen i princip utrotad under en 15-årsperiod.
- Rent vetenskapligt finns det inget att tveka om. Vi behöver få in nytt vargblod från Finland eller Baltikum för att säkra vargstammen i hela Skandinavien. Men det är upp till politikerna att besluta om en sådan åtgärd, säger Tomas Bergström, forskare vid institutionen för patologi och genetik vid Rudbeckslaboratoriet i Uppsala.
Tomas Bergström uppger att det är få, om ens någon varg som nu för tiden lyckas ta sig från Finland och söderut genom renbetesland utan att bli skjuten. Han syftar på att det bedrivs olovlig rovdjursjakt på varg. Men om den norsk-svenska vargstammen har svårt att få in fler individer österifrån ökar risken för genetiska defekter.
-Det är svårt att säga hur stor invandring vi behöver. Men eftersom vargen är utrotningshotad, behöver vi få in fler individer som inte är släkt med varandra.
I vissa jägarkretsar hävdas det att vargarna beter sig onaturligt och oskyggt bara för att de är inavlade.
- Det finns inga vetenskapliga belägg för detta, säger Tomas Bergström. Det är en skröna. Det farliga med inavel är att vargarna blir mer mottagliga för ärftliga sjukdomar, deras immunförsvar försvagas och honorna föder färre ungar.
Kullarna har långsamt minskat från 5 till i snitt 3,5 ungar. Om den föryngringstakten sjunker ännu mer behöver vi utplantera varg, menar Olof Liberg.
- Läget är inte akut, inom 10-15 år bör vi dock påbörja åtgärden, ju fortare desto bättre.
Men frågan är kontroversiell. Enligt den fastlagda rovdjurspolitik ska vargspridningen ske utan mänsklig påverkan.
- Politikerna vill inte spä på varghatet ytterligare och det finns en seglivad myt bland vargmotståndarna om att vargen är utplanterad, gruppen skulle få vatten på sin kvarn om vi flyttade vargen på konstgjord väg. Dels skulle det lokala motstånden bli stort, ingen vill ha varg bakom sin husknut, säger Olof Liberg.
Enligt Åsa Norrman, departementsråd på Miljödepartementet, avvaktar man rovdjursutredningen, som ska vara klar i slutet av året.
- Jag kan inte säga om Sverige ska importera varg eller inte. Än så länge får invandringen ske på naturlig väg, vi får hoppas att en och annan varg lyckas ta sig in från Finland och vidare söderut så att den svenska vargstammen bevaras, säger Åsa Norrman.
Så jobbar vi med nyheter