Nej till kameraövervakning i kyrkor
Länsstyrelsen säger nej till kameraövervakning i kyrkorna i Heby, Enåker och Huddunge, som drabbats hårt av kyrkstölder. Integriteten väger tyngre än skyddet av kulturarvet, anser länsstyrelsen.
Arkiv/Pelle Johansson
Foto:
2005 försvann kyrkoinventarier till ett värde av 160 000 kronor i en stöld i Huddunge kyrka. 2006 var det Enåkers kyrkas tur att få besök av nattliga tjuvar. En oersättlig taklykta från 1600-talet hörde till bytet.
Efter dessa händelser beslutade Västerlövsta kyrksamfällighet i höstas att montera ett larmpaket med brandlarm, inbrottslarm och övervakningskameror i kyrkorummen.
När man meddelade länsstyrelsen i Uppsala sina planer blev dock beskedet att man måste söka särskilt tillstånd för kamerorna. Efter att ha utrett frågan sedan i vintras säger länsstyrelsen nu alltså nej. Bedömningen är att integritetsintresset väger tyngre än behovet att skydda värdefull egendom.
- Jag kan förstå att man tycker att det finns ett behov att värna vårt kulturarv, men i kyrkorummet är ribban för integriteten så hög att det får stå tillbaka, säger länsassessor Kerstin Lagerlöf vid länsstyrelsen.
En argumentation som Lars-Erik Larsson har lite svårt att förstå.
- Vi ska ju bara ha kamerorna på på natten. Då är det ju inga människor i kyrkan, annat än de som är där för att göra sattyg.
Men det faktum att kamerorna är av en typ som bara filmar när inbrotts- eller brandlarmen gått gör ingen skillnad, så länge det är tekniskt möjligt att filma även dagtid, understryker Kerstin Lagerlöf
- Enligt lagen räcker det med att en kamera kan riktas mot en plats där allmänheten har tillträde för att det ska utgöra ett intrång i integriteten. Som enskild kan man ju inte veta att kamerorna inte är på.
Fallet är det första i sitt slag som länsstyrelsen haft på sitt bord. I hela landet har endast ett fåtal likande ansökningar prövats. En första prejudicerande dom kom 2005, då regeringsrätten gav klartecken till övervakningskameror i vapenhuset i Åmåls kyrka, efter att kyrkan drabbats av flera fall av stölder och skadegörelse.
Den aktuella ansökan skiljer sig dock från Åmål-fallet, säger Kerstin Lagerlöf.
- Här gällde det själva kyrkorummet, den plats där du utövar din religion. Där är det ytterst integritetskänsligt, det handlar om religionsfriheten.
Samtidigt konstaterar hon att någon ansökan om kameraövervakning av kyrkorummet aldrig prövats i högsta instans, regeringsrätten.
- Praxis förändras hela tiden i takt med att det kommer nya avgöranden i överinstanserna. Det skulle vara intressant om man överklagade.
Så jobbar vi med nyheter