Läran om naturens egen kalender (fenologi = läran om återkommande händelser i naturen) ger värdefull information om till exempel klimatförändringen. För 100 år sedan fanns i Sverige ett fenologiskt nätverk. Sedan en tid byggs ett nytt sådant nätverk och forskarna tar nu liksom då hjälp av allmänheten.
Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet gjordes omfattande observationer av växters fenologi på flera hundra platser i landet . En del av nationalparken Färnebofjärden vid Gysinge har till exempel sådana historiska fenologiska data. En hemmansägare i trakten, Per Eriksson, förde i 15 år noggranna anteckningar över när träd och örter hade lövsprickning, blomning, fruktmognad och lövfällning. Men den intresserade kan nu anmäla sig som observatör av naturen även om det inte finns några äldre data att jämföra med.
Linné skapade på 1750-talet vissa fenologiska regler. Hundra år senare, när termometern standardiserats, startade de meteorologiska observationerna över hela landet.
– Fenologi kan också beskrivas som ett slags biologisk meteorologi. Det var Observatoriet i Uppsala som i slutet på 1800-talet startade det första riktigt framgångsrika och landsomfattande fenologinätverket, säger Kjell Bolmgren, forskare på SLU i Uppsala som nu samordnar det nya nätverket för växternas egen kalender.
Växter och många andra organismer regleras av temperaturen vars växlingar påverkar och förändrar växternas beteende. Alla vet att en mild vinter och varm vår får växtligheten att slå ut och blomma tidigare. Jämförelser mellan data från förra sekelskiftet och från vår tid skulle kunna ge värdefulla rön om klimatförändringen. Att till exempel studera när lövsprickningen inträffar olika år är ett sätt att följa de biologiska effekterna av klimatförändringen, säger Kjell Bolmgren.
– Just nu ingår 250 frivilliga och ett 30-tal professionella forskare i det nya nätverket. Att frivilligt hjälpa till med naturobservationer är en rolig sysselsättning. Vi är ju många som tycker om att notera vårtecken. När vi dessutom har historiska data att jämföra med blir det hela mycket spännande, säger Kjell Bolmgren.