Färnebofjärden är inte bara bedövande vacker, här finns också en egensinnig växtlighet. Det är älvlandskapet, säger de som vet. Det älvlandskap som Granön ligger mitt i.
– Första gången jag var här var det råkallt och översvämningar, berättar tillgänglighetskonsult Lars-Göran Wadén och rullar framför mig ner mot älven i sin rullstol.
Det var i oktober 2014 och sen dess har han på uppdrag, och tillsammans med länstyrelsen, anpassat Granöns gångstig och närmaste omgivningar att bli tillgängliga för alla funktionsnedsatta.
– Det är lättare än man tror, det behöver inte ens bli kostsamt, bedyrar han och nickar mot den låga träkant som följer stigen och gör att synskadade lättare kan ta sig runt.
Han hävdar bestämt att tillgänglighet är tillväxt.
– Det handlar inte bara om oss funktionsnedsatta. När arméer av 40-talister invaderar med sina rullatorer kommer det att efterfrågas såna här områden.
Här finns också länsstyrelsens Karin Brolin och Marianne Minell, syntolk. Vi går på en breddad stig där två permobiler ska kunna mötas, över den bro där plankorna vänts horisontellt för att inte rullstolshjul ska kunna fastna och stannar till vid de första borden och bänkarna, robusta och tillverkade av lokala snickare och smeder.
– Man måste tänka på bordshöjden, så att rullstolsburna kan komma nära intill, men också på att sätta armstöd mitt i så den som använder rullstolen som ett transportmedel kan ta sig upp på bänken och sitta med vid bordet, tillgänglighet är också att vara tillsammans, förklarar Lars-Göran Wadén.
– Som nationalpark och naturreservat är vi de första i landet som använder den här arbetsprocessen, berättar Karin Brolin. Det är en del i vår nya identitet, liksom kunskap, medvetenhet och upplevelser.
Vad har det kostat att göra Granön tillgänglig?
– Att göra gångstigen jämn, specialanpassa möbler och tillverkning av ledstråk landar på 180-200 000 kronor, säger Karin Brolin. Det är lite svårt att ange exakta kostnader eftersom vi haft hjälp av naturbevakare som till exempel tillverkat ledstråket.
Nu hoppas både hon och Lars-Göran Wadén att Granön kan bli en ”tillgänglighetsprototyp” för andra naturområden att ta efter.
Från Uppsala hade Elsa och hennes mamma Anna åkt för att delta i småkrypssafari med Naturrums Erik Kohlström.
– Det är ett bra sätt för barnen att få lära sig om naturen, säger Anna.
Per Bill, landshövding i Gävleborg, invigde det hela:
– Det här är naturturism av världsklass. Oavsett om vi kommer hit med rullatorer, permobiler eller barnvagnar möter vi orörd natur och inte kommer den att bli rörd bara för att vi gör den tillgänglig för alla.