När Morgongåva skola vann Vi i femman

Barnen i Morgongåva fick under vistelsen i Stockholm en specialvisning av regalskeppet Wasa. Olof Palme kom till studion och ställde frågor. Där fanns också Sten och Stanley. Prissumman på 10 000 kronor använde klassen till en resa till San Reno.
På den tiden var tillverkningen av skördetröskor i full sving i Gåvan. Det skulle dröja till 1987 innan verkstadsindustrins era var över. Numera är lokalerna företagspark där bland annat Karlssons varuhus, och e-handelsföretaget Adlibris logerar. Tågtrafiken byggdes ut rejält i slutet av förra året. Framtidstron är tillbaka men är kanske inte lika stark som under rekordåren på 1960-talet.

Då hade skolan lärare som av naturliga skäl var av en äldre skola. Ovanligt ung rektor var dalmasen Stig Bylund som senare också gjorde en karriär som lokalpolitiker för Folkpartiet och som sista självständiga insats inom det gebitet med sin utslagsröst i kommunfullmäktige såg till att samhället fick en sporthall vid skolan.
– Stig Bylund var stolt över att vi vann Vi i femman, säger Anders Franzén, 57, (bilden) i dag byggnadsvårdskonsult med eget företag i Uppsala som ingick i det vinnande laget. Diplomet hängdes upp på väggen i rektorsexpeditionen.
Anders Franzéns far var väganläggare och familjen flyttade runt i Mälardalen. År 1963 kom de från Heby till Morgongåva.
– Jag läste mycket, hängde ofta i kommunalhusets källare där biblioteket var inrymt. Man fick låna fem böcker i veckan. Det gjorde jag. Mina största intressen var astronomi, geologi och bilar. Jag var en plugghäst. Jag läste också dagstidningar, de gav den bredare allmänbildningen. Vår klassföreståndare Ingvar Kjellberg anslog viktiga artiklar på en tavla i klassrummet.

I familjen Franzén var Nordisk Familjebok en hörnpelare. På semesterresorna fanns alltid Lilla Fokus till hands.
– Det var ett nöje för min äldre bror och mig att läsa. I bruksorten Morgongåva var det nog litet konstigt. Det var fortfarande disponenten som yttrade sig offentligt. 
Stig Bylund, studierektor Rolf Pålbrant och de respektive klassföreståndarna Ingvar Kjellberg och Bengt Wallin var med eleverna i de två femteklasserna till radiohuset i Stockholm för att heja. Det var på den tiden då Berndt Friberg ledde tävlingen och Lennart Edberg var enväldig domare.
– Jag minns inte så mycket från själva finalen. Jo, en så kallad slamkrypare förekom. Lagen ombads räkna upp så många svenska varv som möjligt. Jag hade läst i tidningen att Arendalsvarvet nyligen öppnats. Först blev det svaret underkänt, men vid närmare koll fick vi rätt för det.