I värsta fall kommer sträckorna Uppsala Norra - Sala - Broddbo samt Avesta - Krylbo - Hedemora att behöva sänkas ända ned till 70 kilometer i timmen. Den bakomliggande orsaken är decennier av eftersatt underhåll som försatt rälsen och andra anordningar ur stånd att med säkerhetsmarginal klara högre hastigheter.
I praktiken skulle det innebära att restiden för ett persontåg mellan Dalarna och Stockholm förlängs med upp till 45 minuter och med 30 minuter för Upptåget mellan Sala och Uppsala.
"Detta oaktat andra effekter på restiden som uppstår till följd av förskjutna tågmöten, störningar i fordonsomlopp eller andra effekter kopplade till systemets begränsningar" skriver ordförandena i ett brev till generaldirektör Lena Erixon daterat den 21 mars.
Och eftersom den spårbundna trafiken i Sverige i stora delar dras med liknande problem är snabba insatser troligtvis uteslutna:
"Som vi förstår det så är de åtgärder som krävs för att komma till rätta med problemen planerade att genomföras tidigast år 2019 och 2026. Vi har också förstått att dessa uppgifter skall ses som mycket preliminära och att genomförandet sannolikt ligger längre bort än så. Att leva med ett hot om kraftiga och varaktiga hastighetsnedsättningar under en i princip oöverskådlig framtid försätter samhälle och näringsliv utmed stråket i en orimlig situation", står det vidare i brevet.