Den var näringsberäknad och modern, men de gamla gillade inte många av rätterna som serverades. Tzatziki, risotto med svamp och lök, pajer och dressing i salladen gick helt enkelt inte hem.
Åldringarna på Tallgården tacklade långsamt av. På ordination av sjuksköterska sattes näringsdrycker in för att försöka hålla uppe vikten på flera av dem. Men det var först när fläskkorven, köttfärsbiffen och stekarna ställdes på bordet igen och följdes av soppor och krämer på frukt och bär som de gamla kände igen sig och aptiten återkom. Stor del av äran för det har Ingegerd Rudäng som skrev brev och ringde till de ansvariga på kommunen.
– Jag vill vara röst åt de gamla. Vi blir hunsade på nästan alla områden i dag, säger hon.
Maria Sundholm i köket på Tallgården säger att. det är roligare att gå till jobbet sedan 1 maj:
– Från och med den dagen har vi tillåtelse att laga mat från grunden igen här i köket. Pilotprojekt kallas det, men vi gör bara som vi gjorde förr. Det går inte att tvinga på gamla människor mat som de inte känner igen, säger hon.
Tidigare köptes merparten av det som skulle bli måltider in som halvfabrikat och innehöll nästan alltid minst tre tillsatser. Personalen skulle bara värma maten, de förbjöds att ens hacka lök. Nu har grädde och smör återkommit i maten vilket bidragit till viktuppgången bland de boende som på byråkratspåk kallas för brukare. Fettet är helt enkel nödvändigt, säger Maria Sundholm:
– Det skapar dofterna som svarar mot de gamlas minnen och äldre äter i regel ganska små portioner så det vill till att det är näring i den, förklarar Maria Sundholm. När man numera lagar köttbullar eller vad det kan vara för populär husmanskost i Tallgårdens kök så används råvaror. Vi sätter ihop vår egen matsedel och näringsberäknar den noga, det finns bra dataprogram att ladda ner från internet. Och vi lagar maten från grunden.
Men det fanns alltså en tid när kommunala tjänstemän gav förhållningsorder hur kosten skulle vara. Målsättningen var kanske också att minska antalet kök i kommunen till ett centralkök i södra respektive norra kommundelen. Man föreställde sig att det skulle bli bättre och kosta mindre.
– Jag hoppas att fler kök inom äldreomsorgen följer vårt exempel i stället. Pajer och pizzor gillas av unga och kanske till och med av dagens medelålders, men där är vi ännu inte att alla över 70 vill ha sådan mat till vardags, säger Maria Sundholm.