"Jag hoppas att det här leder till att folk slutar säga särskola. Jag tror att det kommer kännas skönt för eleverna, de kommer inte känna sig utanför längre", säger Leo Lust.
Efter fyra års kamp har Leo Lust från Morgongåva fått igenom sitt förslag om att byta namn på särskolan. Han var själv med i riksdagen på tisdagen när beslutet fattades.
– Det känns sjukt att det har röstats igenom. Jag var lite orolig för att de skulle säga nej, säger han.
Han har precis kommit ut från kammaren där han tillsammans med bland andra utbildningsminister Anna Ekström (S) och skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S) tittat på när riksdagen beslutat om namnändringen. Från och med den 1 juli i år kommer särskolan i stället att heta anpassad grundskola.
– Jag hoppas att det leder till att folk slutar säga särskola. Jag tror att det kommer kännas skönt för eleverna, de kommer inte känna sig utanför längre, säger Leo Lust.
Tillsammans med bland andra utbildningsminister Anna Ekström (S) tittade han på när riksdagen beslutade om namnändringen.
Det var vintern 2018 som han skrev ett medborgarförslag där han uppmanade Heby kommun att byta ut begreppet särskola till utvecklingsskola. I brevet skrev han att han och hans klasskompisar ibland blev kallade för särbarn för att de gick på särskolan.
När politikerna svarade att namnet särskola är specificerat i skollagen och därför är svårt att ändra på kommunalt kontaktade Leo Lust riksdagsledamöter som representerar Uppsala läns valkrets. I en motion till riksdagen samma år föreslog Gustaf Lantz (S) en "Lex Leo Lust", och i mars 2020 meddelade utbildningsminister Anna Ekström att frågan om att avskaffa begreppet särskola skulle utredas nationellt.
– Det här är viktigt eftersom det är så många ungdomar som tycker att namnet är stigmatiserat. Ord spelar roll och vi vill att ungdomar ska vara stolta över sin skola, säger Anna Ekström.
"Det här är viktigt eftersom det är så många ungdomar som tycker att namnet är stigmatiserat. Ord spelar roll och vi vill att ungdomar ska vara stolta över sin skola", säger Anna Ekström (S).
Lina Axelsson Kihlblom, som själv har en dotter som går i särskolan, betonar också ordens makt.
– Språk och vad vi namnger saker skickar budskap, både till samhället och till de som befinner sig i kontexten. Skolan är till för alla barn och det är viktigt att vi har ett språk som inte särskiljer, säger hon.
Efter fyra års kamp har Leo Lust fått igenom sitt förslag om att byta namn på särskolan. På tisdagen var han med i riksdagen när beslutet fattades. "Det är svårt att förklara känslan, det är obeskrivligt. Men jag känner att jag har gjort skillnad", säger han.
I dag är Leo Lust 19 år och har precis avslutat andra året på gymnasiet. Att han skulle sitta i riksdagen och titta på när hans förslag klubbades igenom hade han aldrig trott för fyra år sedan.
– Anpassad grundskola känns som ett bra namn. Det är svårt att förklara känslan, det är obeskrivligt. Men jag känner att jag har gjort skillnad, säger han.