Med antennen riktad ut mot Gysingefjärden är förhoppningen att det ska pipa till i mätutrustningen som hänger runt axeln. Anna Hagelin, från länsstyrelsen i Gävleborg, leder projektet LIV (Laxfiske i Nedre Dalälven), som just nu undersöker förutsättningarna för naturliga laxvandringar i Färnebofjärden.
- Vi tittar dels på hur det ser ut i dag, dels vilka åtgärder som behövs för att få tillbaka den naturliga vandringen av lax och öring i Nedre Dalälven, säger Anna Hagelin medan hon sveper med antennen ytterligare en gång.
LIV är ett samarbete mellan länsstyrelserna i Uppsala och Gävleborg samt elbolagen Vattenfall och Fortum, som har kraftverk längs med den aktuella älvsträckan ut mot havet. De fem kraftverken mellan Gysinge och Älvkarleby är också huvudanledningen till att de naturliga laxvandringarna upphörde i början av 1900-talet.
- Kraftverken blev ogenomträngliga barriärer, därför tittar vi nu närmare på kraftverken och funderar över lösningar som ska ge möjlighet för laxen att ta sig förbi dem, förklarar Anna Hagelin som poängterar vikten av att ha kraftbolagen med sig i projektet.
- Det är extra roligt att just kraftbolagen finns med i vår projektgrupp där arbetet också delvis finansieras med hjälp av kraftbolagens egna miljöfonder, berättar hon.
I laxens fascinerande levnadsmönster ingår att vid två till fem års ålder bege sig från födelseplatsen och ut i havet, för att sedan efter några år återkomma till sin ursprungliga födelseplats för att leka. I LIV-projektet studeras bland annat hur laxyngel skulle röra sig i älven om de fick chansen att göra den naturliga vandringen ut i havet. I mitten på maj placerades 58 framodlade laxyngel, som på fackspråk kallas smolt, ut på två ställen uppströms i älven, vid Härsingen och vid Tyttbo, försedda med var sin inopererad radiosändare.
- Sedan dess har vi var tredje dag gjort avläsningar vid de fyra kontrollstationerna för att se om och hur laxynglen tar sig mot Gysinge, berättar Anna Hagelin.
Men det är en farlig väg för laxynglen, där det lurar hungriga rovfiskar, inte minst i de lugna fjärdarna.
- Fjärdarna blir dessutom förvirrande för smolten som i vissa fall inte riktigt vet hur de ska gå vidare, förklarar Anna Hagelin.
I skrivande stund finns ett 20-tal smolt kvar längs älvsträckan, några har gått i mål i Gysinge medan en handfull blivit gäddmat.
Vad händer härnäst?
- I projektet, som pågår till hösten 2017, ingår att komma med förslag på åtgärder som skulle ge laxen möjlighet att leka i de här vattnen igen.
Vilka åtgärder skulle det kunna handla om?
- Exempelvis att skapa nya vandringsvägar förbi kraftverken och återskapa lekområden med lekgrus, block och död ved som ger mat åt smolten.
Varför är det viktigt att få tillbaka laxen i Nedre Dalälven?
- Laxen hör hemma i näringskedjan i de här vattnen, som är mycket passande för den här arten. Dessutom skulle det ge turismen och sportfisket en helt ny dimension, det här handlar om laxar som skulle kunna bli i 20-kilosklassen.
Hur stora är chanserna?- Det är omöjligt att sia om just nu men i mitt eget drömscenario simmar det om några år naturligt lekande lax i de här vattnen igen. Det vore fantastiskt roligt om det blev så, säger Anna Hagelin.