Rickard Malmström (MP) är noga med att poängtera att Miljöpartiet inte är emot skyddsjakt. "Vi tycker att det är rimligt med skyddsjakt på individer som ställer till det. Det är inte populationsbegränsande", säger han.
Regeringen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att utreda en halvering av vargpopulationen, från drygt 460 till 170-270 vargar. Beslutet får skarp kritik av Rickard Malmström (MP), som sitter i viltförvaltningsdelegationen i Uppsala län. Han menar att en minskning av vargpopulationen vore förödande.
– Vi riskerar att vargstammen utrotas. Redan i dag gör vi tvärtemot vad som står i artskyddsförordningen när vi har ett för lågt tak på antal vargar och hela tiden skjuter av. Att då ytterligare minska populationen är förfärligt, säger han, när UNT träffar honom i Siggeforareviret.
Enligt honom blir en konsekvens mer inavel, något som i sin tur kan leda till att fler hanvargar blir sterila.
– I dag är populationen så pass inavlad att vargarna släktskapsmässigt är ungefär som syskon. Obduktionerna av vargarna som sköts under den senaste licensjakten visade att två av tolv hanar var sterila, eftersom de hade testiklarna i magen i stället för i pungen. Det är det man kan förvänta sig av kraftig inavel – att det uppstår sådana missbildningar.
Det Rickard Malmström säger bekräftas av Olof Liberg, som är docent i viltekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
– En effekt av inavel är att testiklarna inte flyttar sig från bukhålan ner till pungen efter födseln. Om en av testiklarna flyttar sig blir hanen fortfarande fruktsam men om båda stannar kvar blir vargen steril. Just nu förekommer det hos färre än fem procent av hanarna att båda testiklarna stannar kvar i bukhålan. Om inaveln fortsätter kommer detta att öka, säger han.
Regeringen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att utreda en halvering av vargpopulationen, från drygt 460 till 170-270 vargar.
Hur kommer vargstammen påverkas om man skjuter av hälften?
– På kort sikt ingenting, men på längre sikt kan det ha negativa genetiska konsekvenser. På längre sikt ökar inavel kraftigt och då kan vi få inavelsskador i populationen. Det hänger väldigt mycket på om vi får in nya vargar – om det kommer in en ny varg vart fjärde eller femte år balanseras förlusten som man får genom inavel.
Rickard Malmström anser bland annat att staten ska stå för hela kostnaden för rovdjursavvisande stängsel, men säger också att det behöver utvecklas fler metoder för att skydda tamdjur mot rovdjur.
– Vi måste ändra fokus. Problemet är inte antalet vargar utan att de som drabbas inte får tillräckligt med stöd, säger han, och fortsätter:
– I Värmland har man sett att när antalet vargrevir har ökat så har det inte lett till ett ökat antal angrepp. En tänkbar förklaring är att de skyddsåtgärder som vidtas, till exempel rovdjursavvisande stängsel, faktiskt leder till att hålla nere angreppen.
Enligt Rickard Malmström blir en konsekvens av en minskad vargstam mer inavel, något som i sin tur kan leda till att fler hanvargar blir sterila.
Jens Frank, som är forskare på SLU viltskadecenter, bekräftar att det inte är antalet vargar eller vargrevir i sig som avgör hur många vargangrepp vi får i Sverige. Enligt den senaste kartläggningen från SLU finns det drygt 460 vargar i hela landet.
– Generellt är det inte antalet vargar eller vargrevir som spelar roll, utan tätheten på fårbesättningar i de områden där det finns varg. Vi skulle kunna ha hälften så många vargar som vi har nu men få dubbelt så många angrepp. Om vargen etablerar sig i Götaland längs östkusten och västkusten i stället för i Bergslagen får vi betydligt fler angrepp, säger han.