Kostnaderna för sjukfrånvaro ökar i Heby kommun
Heby kommun lyckas inte sänka sina kostnader för de anställdas sjukfrånvaro i den takt som politikerna har hoppats på. I stället ökar kostnaderna.
än i andra, jämförbara kommuner.
Målsättningen var att sjuklönekostnaderna skulle ned med 40 procent under den treåriga projekttiden 2004-2006. Utgångsåret var 2002 med 4,6 miljoner kronor i sjuklönekostnader.
Målsättningen verkade realistisk. Trenden var positiv när man projektet startade och politikerna införde en rätt till friskvård en halvtimme om dagen på betald arbetstid för de anställda på tre utvalda "pilotarbetsplatser".
Ändrar målsättning
Till en början såg det ljust ut. Sjuklönekostnaden sjönk under 2003 och 2004 trots att arbetsgivarens skyldighet att betala sjuklön även för den tredje sjukveckan infördes vid halvårsskiftet 2003.
Men i år har trenden vänt. När halva projekttiden har gått pekar kurvorna uppåt.
— Det är svårt att säga vad det beror på. Influensa och andra korttidssjukdomar styr man ju inte över. Det är korttidssjukskrivningarna som ökar mest, säger projektledaren Reet Nòu.
Kommunchefen Mattias Åsander är ändå optimistiskt om målsättningen, men har reviderat den något.
— Den är att sänka kostnaderna med 20 procent till och med 2006. Det är mer realistiskt än 40 procent, säger han.
FAKTA
Sjukfrånvaro bland de kommunanställda i Heby
(Procent av den totala arbetstiden)
2002: uppgift saknas.
2003: 8,72 %
2004: 8,32 %
2005: 9,24 %
Sjuklönekostnad för Heby kommun
2002: 4,6 miljoner kr
2003: 4,3 miljoner kr.
2004: 4,0 miljoner kr
2005: 4,4 miljoner kr (prognos)
Så jobbar vi med nyheter