Bemärkelsedagen hade troligen passerat utan kaffe och tårta i personalrummet om inte kommunarkivarie Kenth Hansson lagt sig i.
Han har koll på de gamla urkunderna och den 8 januari 1888 visar en sådan att ursprungsbyggnaden togs i bruk som tingsmyndighet under Östra Västmanlands domsaga. Denna era sträckte sig fram till december 1959. Inventarierna auktionerades bort året därpå, bara den pråliga domarstolen räddades och finns numera i förvar i Västerås tingsrätt. Under tingstiden i Heby gjordes också mönstringar till värnplikten i huset.
Kommunalnämnden hade haft sina protokollförda sammanträden sedan 1863 i sockenstugan i närheten av kyrkan (stugan revs år 1900) eller i kyrkan och dess protokoll lästes upp på högmässan. Men år 1961 sammanfördes kommunens social- och tekniska kontor och kommunledningen i tingshuset som blev kommunalkontor under ledning av kommunalstämmans dåvarande ordförande Göte Rickman. Då fanns fyra småkommuner i Västra Uppland. I samband med den senaste storkommunreformens ikraftträdande 1 januari 1971 utsågs det första kommunalrådet för storkommunen Heby. Det rådde politisk enighet om att Vittingebon Arne Eriksson var bäst skickad för uppdraget.
Flera gånger har kommunkontoret byggts ut, senast med en flygel år 1985 och år 2003 med en separat entré som gör det möjligt att ge medborgarna service utan att de kommer in i själva kontorshuset och stör arbetet som där pågår.
Kommunhuset 125 år
På tisdagen firades att det var på dagen 125 år sedan tingshuset, nuvarande kommunkontoret, i Heby togs i bruk i det allmännas tjänst.
Den 8 januari 1888 invigdes tingshuset i Heby, och den 1 januari 1971 togs det i bruk som kommunkontor, enligt kommunarkivarie Kenth Hansson.
Foto: Hans Lundgren
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!