Inlåst av personalen i fyra år
Ärendet var "komplicerat" och att låsa in och starkt begränsa rörelsefriheten för en kvinna med psykiskt funktionshinder i Heby var "den bästa lösningen" enligt kommunen. Efter länsstyrelsens allvarliga kritik medger Heby kommun dock brister.
* Hon fick inte svara själv i telefon
* Pojkvännen fick bara komma på besök vissa tider. Kvinnan fick inte besöka honom. Pojkvännen var tvungen att betala för kaffet kvinnan bjöd på, och fick nöja sig med vatten när han inte hade betalat.
* Kvinnans kläder hölls inlåsta.
* Kvinnan deltog inte i någon regelbunden sysselsättning.
Länsstyrelsen reagerade omedelbart när anmälan kom in förra hösten. Man uppmanade kommunen att genast ta bort låset som hindrade henne från att gå ut.
I beslutet som kom i slutet av förra veckan är länsstyrelsens bedömning hård.
Restriktionerna kring kvinnan varken har stöd i LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) eller är förenliga med grundlagsskyddade fri- och rättigheter.
Allvarlig kritik riktas mot sociala nämnden i Heby.
Leif Nilsson (v), är ordförande. Han säger att länsstyrelsens kritik i det hela är berättigad och att kommunen ska rätta sig efter den. En del har redan åtgärdats.
- Inlåsningen upphörde omedelbart. I dag är kvinnan inte inlåst. Den grupp personliga assistenter som arbetar med kvinnan har också fått handledning. Men det här är ett komplicerat ärende, och det finns många bitar i det. Man hade funnit att det här har varit den bästa lösningen.
Är det en tolkning av lagen som är vanlig i Heby kommun, att man kan låsa in personer som har insatser enligt LSS?
- Nej, mig veterligt är det inte det, säger Leif Nilsson.
Inlåsningen har skett för att skydda kvinnan, menar Heby kommun. Beslut om tvångsåtgärderna kring henne togs i början av 2004 av hennes förvaltare i samråd med överförmyndaren. Länsstyrelsen kritiserar att kvinnan så vitt det går att se inte har fått yttra sig om åtgärderna eller varit delaktig i beslut kring henne själv.
Anmälan till länsstyrelsen gjordes av en vikarie i kommunen som fick inblick i kvinnans situation.
- Jag kände att jag inte fick gehör från kommunen när jag tog upp frågan, säger anmälaren, som vill vara anonym.
Hon reagerade starkt på det hon fick se.
- Om det är motiverat med alla de restriktionerna, då kanske man inte ska bo i eget boende, då måste man ha personal omkring sig med specialkompetens.
Att göra en lex Sarah-anmälan var jobbigt, tycker hon. Reaktionerna hon fick var blandade. Det kom hotfulla telefonsamtal, men hon fick också stöd från en tjänsteman på kommunen. Hon har tidigare många års erfarenhet av att arbeta med personlig assistans. Rekommenderar du andra anställda i vård och omsorg att göra lex Sarah-anmälningar?
- Ja, är det något du själv tycker är fel ska du göra en anmälan. Sedan är det upp till länsstyrelsen att bedöma. Men det är inte så kul att gå till jobbet på måndagen.
FAKTA
Anställda skyldiga anmäla missförhållanden
Lex Sarah är en paragraf i socialtjänstlagen som kom 1999. Enligt den är anställda inom äldreomsorg och verksamheter för funktionshindrade skyldiga att anmäla allvarliga missförhållanden. Lagen fick namn efter undersköterskan Sarah Wägnert som i ett nyhetsinslag berättade om vanvård på ett äldreboende i Solna 1997.
Anställda skyldiga anmäla missförhållanden
Lex Sarah är en paragraf i socialtjänstlagen som kom 1999. Enligt den är anställda inom äldreomsorg och verksamheter för funktionshindrade skyldiga att anmäla allvarliga missförhållanden. Lagen fick namn efter undersköterskan Sarah Wägnert som i ett nyhetsinslag berättade om vanvård på ett äldreboende i Solna 1997.
Så jobbar vi med nyheter