Inga sparkrav bakom nedläggning
Den förändring av Heby kommuns kostproduktion till skolor och äldreboenden som nu börjar ta form är inte resultatet av ett besparingskrav från kommunfullmäktige.
Där framgick det att bara två av nuvarande 21 kommunala kök kommer att finnas kvar.
- Det stod också att jag sagt att kommunfullmäktige inte skulle ha gett oss de extra miljoner vi behöver för att behålla nuvarande köken. Det är en felaktig uppgift, säger Rose-Marie Isaksson.
Hon framhåller att verksamhetsnämnden hade räknat med att ett antal enhetschefer skulle ha kunnat få med sig sin personal på att driva de lokala köken vidare.
- När de inte vill göra det kan de köpa maten från en privat lokal entreprenör. De behöver alltså inte köpa den från skolköken i Heby eller Östervåla. De här olika alternativen finns angivna i uppdraget till en förändrad kostorganisation, säger Rose-Marie Isaksson.
Skälet till att verksamhetsnämnden slår fast att skolköken i Heby och Östervåla ska behållas är att nuvarande nio mottagningskök inte har resurser att laga mat.
- Och de ska åtminstone kunna köpa den av kommunen om de så önskar, säger Rose-Marie Isaksson.
Senaste dagarna har UNT nåtts av åtskilliga synpunkter på en framtida kostproduktion i ett centralkök i Heby respektive Östervåla. Bland annat har det påståtts att förvaltningschefen Anna Jonsson i sina kontakter med enhetscheferna och kökspersonalen skall ha sagt att bara köken i Heby och Östervåla har kapacitet att laga mat som inte riskerar att göra konsumenterna sjuka.
Det ska ha gjort personalen ängslig och bidragit till att man inte vågar driva de lokala köken vidare.
- Det har jag aldrig sagt, svarar Anna Jonsson med emfas.
- Jag uttrycker mig över huvud taget inte på det viset. I det politiska uppdrag som jag arbetar efter pekas köken i Heby och Östervåla ut. De är de enda som har kapacitet att klara att laga mat till samtliga elever och äldre i kommunen, säger hon.
Så jobbar vi med nyheter