Maud Plantin från Tärnsjö är en av Heby kommuns gode män och förvaltare. Hon har haft uppgiften sedan 2000.
– Jag hade många år bakom mig inom vårdsektorn när jag fick frågan om att bli god man. Jag har alltid tyckt om att jobba med människor så det kändes naturligt att tacka ja, berättar Maud Plantin som i dag är god man eller förvaltare åt åtta personer.
Skillnaden på en god man och en förvaltare är att den förstnämnde stöttar i ekonomiska och jurudiska frågor utan någon bestämmanderätt, medan förvaltaren däremot har hela ansvaret för personens ekonomi och kontakter med myndigheter.
En god man och förvaltare erhåller en mindre ersättning för sitt åtagande men för Maud Plantin är det framför allt möjligheten att få göra en insats som driver henne att varje månad lägga tid och energi på uppgiften.
– Och för det allra mesta känner jag mig uppskattad, det är det allra viktigaste. Och när uppdraget någon gång är tufft så ser jag det mer som en utmaning än som något besvärligt, sån är jag, säger hon.
Uppdraget som god man och förvaltare handlar framför allt om att hjälpa och stötta människor när det gäller ekonomi och i kontakter med myndigheter.
– Men i många fall handlar det också om att vara en god vän och medmänniska i vardagen, att prata, stötta och hjälpa till med sånt som kan uppkomma, säger Maud Plantin.
Sedan några år tillbaka är hon också ordförande i föreningen Frivilliga samhällsarbetare i Heby kommun som innefattar ett 60-tal medlemmar som även jobbar i exempelvis familjehem , som kontaktfamiljer och som kontaktpersoner.
– Vi stöttar varandra, utbyter erfarenheter och i föreningens regi anordnas bland annat temakvällar med olika typer av föreläsare. Samarbete på alla plan är viktigt i de här uppdragen, vi behöver varandra, säger hon.
Det är överförmyndarförvaltningen i Uppsala som har det övergripande ansvaret för gode män och förvaltare i länet, förutom Enköping. Det är också dit en begäran ställs när behovet uppkommer.
– Till övervägande del är det socialtjänsten som inkommer med begäran om att det behövs en ställföreträdare, som är den samlande titeln på personer med de här uppdragen, men även anhöriga eller en enskild person kan själv göra detta, berättar Stig Gunnarsson vid överförmyndarförvaltningen i Uppsala.
Personer som har den här hjälpen kan vara allt ifrån migranter och äldre personer, till personer med olika typer av diagnoser som demens, psykisk sjukdom eller med funktionsnedsättning.
– De som behöver ställföreträdare är generellt personer som av olika anledningar själva inte klarar av att ta hand om ekonomi och vardagsliv, fortsätter Stig Gunnarsson.
För att täcka behovet rekryteras mellan 80 och 100 nya ställföreträdare varje år i hela länet. I fjol däremot, var trycket betydligt högre beroende på flyktingströmmen.
– Det var en betydande utmaning som vi inte hade förberett oss på. Men, engagemanget bland allmänheten var stor och sedan en tid tillbaka är det behovet tillgodosett, berättar Stig Gunnarsson.
Under januari inleder överförmyndarförvaltningen en rekryteringsturné ute i kommunerna för att locka flera till uppdraget. Stig Gunnarsson berättar att nyrekrytering är ett ständigt pågående arbete.
– Visserligen har vi generellt det bra ställt med ställföreträdare i samtliga kommuner men det behöver alltid fyllas på med nya eftersom äldre slutar och andra flyttar, säger han.