Hemtjänst på hal is

Snöstorm, ishalka och oplogade vägar - lunchlådorna måste levereras ändå.UNT följde med hemtjänsten i Östervåla ut på de ishala vägarna.

Gun-Britt Lindberg pulsar fram i snön med lunchlådorna.

Gun-Britt Lindberg pulsar fram i snön med lunchlådorna.

Foto: Marie Ström

Heby2006-11-02 00:01
I köket på Tallgården står Gertrud Zilén och Gith Pettersson och lagar dagens lunch; fisk, sås, potatis med blåbärssoppa till efterrätt.
- Man är ganska glad över att jobba inne en sådan här dag, säger Gith Pettersson.
Hemtjänsten, det vill säga Martina Stenberg och Gun-Britt Lindberg, måste däremot ge sig ut i snöovädret. 24 lunchlådor ska levereras.
Martina Stenberg berättar att hon låg och lyssnade på vindens vinande innan hon gick upp i morse. Vädret är bland det värsta hon varit med om, men hon känner sig inte särskilt orolig för att ge sig ut på de ishala vägarna.
- Nä. Hemtjänsten klarar allt. Jag körde fast vid Västersälja förra året, på annandagen. Men annars brukar vi klara oss ganska bra, säger hon, hämtar ett nytt lass matlådor och beger sig ut i blåsten.

"Slirigt"
Varken hon eller Gun-Britt Lindberg verkar särskilt villiga att köra, men till sist sätter sig Martina bakom ratten.
- Det känns lite slirigt, säger hon och styr ut på vägen mot Månkarbo.
Första stoppet går bra. Men på väg till Lennart Andersson i Mångsbo stöter hemtjänsten på problem. Han bor mitt ut på en åker. Snöröken sveper över vägen och vinden slår hårt mot bilen. Sikten är nästintill obefintlig och den lilla grusvägen som går upp till huset är oplogad. Martina Stenberg och Gun-Britt Lindberg känner sig rädda för att fastna.
- Fastnar vi nu får ingen mat. Så här illa brukar det inte vara. Vi borde ha en snöskoter. Eller bandvagn, säger Gun-Britt Lindberg och tittar skeptiskt på den oplogade vägen.
Till sist vänder de om och åker hem till grannen, som brukar hjälpa Lennart Andersson. Grannen lovar att åka efter med traktorn och dra upp dem om de kanar av.
- Håll i er. Nu är det rally som gäller, säger Martina Stenberg förtjust och kör oförskräckt in i den vita snödimman. Snön skrapar mot bilens underrede och vi kränger hit och dit. Kaskader med snö slår upp över bilen och dikena verkar farligt nära. Men till sist skymtar Lennart Anderssons röda hus och hemtjänstbilen befinner sig fortfarande på rätt sida om dikena.
- Jag går gärna härifrån, skojar Gun-Britt Lindberg och öppnar bildörren.

Strömlöst
Hon drar upp luvan på jackan så bara en liten glipa mellan ögonen återstår och greppar tag om en matlåda.
Lennart Andersson sitter i köket och väntar. Han berättar att han inte haft någon ström på hela dagen. Eftersom han har svårt att röra sig, måste han åka hiss för att komma ut ur huset.
- Nu fungerar inte den heller så man är helt isolerad, säger han.
Gun-Britt Lindberg gör i ordning maten och småpratar en stund om vädret, olika åkommor och strömlösheten innan hon fortsätter till nästa anhalt.
81-årige Sture Carlsson bor i Östervåla. Hemma hos honom fungerar allt bra, även om det var strömlöst till och från under tisdagen. Han är på skojfriskt humör och öser komplimanger över Gun-Britt Lindberg, maten och hemtjänsten. Och säger sig gilla vädret.
- Toppen. Nu får man vara inne hela dagen. Men kör försiktigt!
En röd Volkswagen-buss slirar ut på vägen. Snöröken tilltar och isen på vägen blänker till. Martina Stenberg svänger upp mot Tallgårdens kök igen för att hämta det sista lasset matlådor. De är redan en timme försenade och den värsta biten återstår.
- Måste jag följa med, undrar Gun-Britt Lindberg.
- Ja. Jag måste ha någon som skottar, säger Martina Stenberg och pekar skrattande mot bakluckan där snöskyffeln, handskar och extratröjor ligger och väntar.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om