Heby har placerat sig näst längst ner på listan över Sveriges bästa miljökommuner. Det visar en sammanställning som tidningen Miljöaktuellt gjort för andra året i rad. Men enligt Hebys kommunchef, Mattias Åsander, beror den usla rankingen på att de inte svarat på tidningens enkät som utgör en stor grund av listan.
- Miljöfrågorna är jätteviktiga men vi har inte haft tillräckligt med resurser tidigare. Det har varit en politisk prioritering, men nu har det blivit bättre, säger han.
Mattias Åsander nämner både ett Agenda 21-arbete som pågått under flera år, de nationella och regionala miljömålen som man även antagit i kommunfullmäktige samt ett klimatarbete som är på gång och förhoppningsvis ger framgångar.
- Jag hoppas att vi är i bättre fas till nästa gång och får ett bättre resultat, säger Mattias Åsander.
Mikael Salo, chefredaktör för Miljöaktuellt anser att det varken finns ursäkter till att inte ha svarat, eller till en dålig placering.
- Det är ofta är så att om man inte känner sig superduktig inom området så kan det vara så att man inte bemödar sig att svara, kan jag tänka mig. I det stora hela är det ett rättvist resultat tycker vi, säger han.
Av länets åtta kommuner har hälften klättrat på listan över Sveriges bästa miljökommuner. Resten har tappat flera placeringar och värst är Håbo kommun som rasat 121 placeringar hela vägen ned till plats 200.
- Det är så klart inte kul alls, men det är bra att frågan lyfts. Vi får se över om vi kan prioritera vårt arbete på ett annorlunda sätt för att få bättre resultat. Sedan kan det vara intressant att titta på vad som gjort att andra kommuner fått högre rankning än oss, säger Veronica Blees, tillförordnad förvaltningschef på miljö- och teknikförvaltningen, Håbo kommun.
Även om Uppsala kommun tappade i placeringar ligger man fortfarande relativt högt upp, och många placeringar högre upp än länets tvåa Enköping.
- Jag tror att det är lättare för stora kommuner att komma högre upp, vi har större möjligheter. Resultatet kunde naturligtvis ha varit bättre men vi kommer ju ändå ganska högt upp. Det är svårt att göra en sådan här jämförelse, den blir ganska grov, säger Lena Forsell, miljöstrateg Uppsala kommun.
Rankingen syftar både till att få fram och visa upp goda exempel på kommuner som är väldigt duktiga och framme på området.
- Men också att elda på dem som inte kommit så långt, säger Mikael Salo.
Fotnot. Rankingen är baserad på åtta olika delar som tillsammans kan ge 30 poäng. Samtliga 290 av Sveriges kommuner har fått svara på en enkät som max kunde ge 10 poäng. 10 poäng kunde också fås genom naturskyddsföreningens klimatindex. Övriga poäng har kunnat fås genom sex andra rapporter och rankningar som tidningen tittat på. Enkäten bestod av tio frågor där man skulle svara ja eller nej, och kommunerna hade tre veckor på sig att skicka in.