Hårda motsättningar om lertäkt
Nyligen informerade Vittinge tegelbruk närboende om företagets planer på att bryta lera på gärdena väster om den medeltida kyrkan.
Råmaterialet till tegeltillverkningen rör upp känslor i Vittinge.
Foto: Nina Leijonhufvud/arkiv
Hon anser att tegelbrukets ledning snedvrider informationen och idkar utpressning: Om inte kyrkoområdet kan utvinnas läggs bruket med i dag 30 anställda ner.
- Det beror i så fall på att ledningen underlåtit att se till att det finns alternativa lertäkter. Det är också deras ansvar att presentera ett förslag till lösning som alla parter kan acceptera.
Vivan Hellström framhåller att hon inte företräder en lokal proteströrelse som bara säger nej.
- Vi önskar konstruktiva samtal, inte polarisering. Men då krävs ömsesidig respekt.
Många av kyrkbyns invånare - men inte alla - är emot brytningen därför att den påverkar boendemiljön i flera decennier framåt. Den intensiva tunga trafiken när leran skall transporteras till bruket blir en olycksrisk på de smala vägarna där 20-talet barn vistats till och från skolan och på fritiden.
Kyrkan äger marken. Beslutanderätten om dess användning utövas av ärkestiftets egendomsnämnd.
I dagsläget har tegelbruket fått rätt att bryta lera på den så kallade Hillbergstäkten i fem år.
- Tegelbruket ägs av ett multinationellt riskkapitalbolag med säte i Paris. Knappast en långsiktiga ägare. Får de bryta leran här i byn kan de sälja bruket till ett högre pris.
Vivan Hellström ifrågasätter en uppgift om att åkermarken kan brukas igen sedan marken återställts.
- Platschefen är skåning och inser inte att bördigheten på jordbruksmarken på våra breddgrader är lägre än i sydligaste Sverige. I själva verket behöver vi den nuvarande åkermarken intakt om de jordbruk vi har kvar skall överleva. Frågan är hur mycket kan vi odla, hur mycket kan vi bryta?
Mats Jönsson, platschef för tegelbruket, säger att oerhört mycket står på spel:
- Det handlar om företagets fortlevnad. Koncernchefen för PAI Partner, vår ägare, kommer hit inom kort. Han vill sätta sig in i de investeringar i teknik och byggnationer vi äskat medel till. Utan en långsiktig råvarutillgång blir det inget. Och vem vill köpa oss om vi inte har råvaran säkrad?
För fyra år sedan genomfördes en kartering av lertillgången inom en radie av sex kilometer från bruket.
- Den täkt som miljödomstolen nu gett oss klartecken att bryta i fem år överklagades av närboende med liknande argument som nu från kyrkbyn.
Mats Jönsson uppger att kyrkoområdets storlek innebär mindre miljöpåverkan eftersom brytningen blir rationellare.
- Några år efter återställandet ger marken bättre avkastning än nu. Motståndarna lyssnar inte på vad vi säger, att brytningen endast kommer att ske under sammanlagt åtta veckor på våren och försommaren varje år i 20 år.
Så jobbar vi med nyheter