Annika Krispinsson (C) är ordförande i vård- och omsorgsnämnden.
Heby kommun har en större andel barn och unga som placerats på familjehem eller HVB-hem än andra jämförbara kommuner och antalet har ökat kraftigt de senaste åren.
– Vad ökningen beror på vet vi inte, men det finns säkert flera olika förklaringar. Rent generellt ser man i statistiken att Heby tillsammans med Tierp och Älvkarleby har höga ohälsotal jämfört med övriga kommuner i länet, säger Annika Krispinsson (C), ordförande i vård- och omsorgsnämnden.
Enligt kommun- och regiondatabasen Kolada hade Heby 2019 totalt 29 placeringar av barn och unga i familjehem och HVB-hem. För 2022 var motsvarande siffra 69. Det är en ökning med 137 procent. Heby kommuns egna uppgifter för 2023 visar att antalet då var 76 barn och unga. Jämfört med 2018 innebär det att ökningen varit över 160 procent.
Jämfört med andra kommuner i Uppsala län är förändringen i Heby extrem. I exempelvis Östhammar, Uppsala och Knivsta har i stället antalet placeringar minskat kraftigt under samma tidsperiod.
Det är två lagstiftningar som styr vilka som ska placeras utanför den egna familjen. Dels socialtjänstlagen där det bygger på ett samtycke, dels lagen om vård av unga (LVU) där det handlar om tvångsåtgärder. I många fall placeras de unga i antingen ett familjehem eller ett HVB-hem.
En granskning som konsultföretaget PWC gjort på uppdrag av kommunens revisorer visar på brister i hur kommunen exempelvis upprättat vårdplaner och att man inte har dokumenterade riktlinjer och rutiner när det gäller uppföljning av enskilda placeringar. Av de sex revisionsfrågor som ställdes om kommunens uppföljande arbete kring placerade unga blev bedömningen att man på tre punkter inte levde upp till de ställda kraven och på tre punkter bara delvis.
Annika Krispinsson (C) välkomnar granskningen som visar att Heby kommun "inte helt bedriver en ändamålsenlig verksamhet när det gäller placeringar av barn och unga i hem för vård eller boende och i familjehem", som det står i rapporten.
– Problemet har varit stor arbetsbörda inom förvaltningen. Den stora ökningen av placeringar enligt socialtjänstlagen och lagen om vård av unga har gjort att vi tvingats ta in socialsekreterare som konsulter för att hinna med. Samtidigt har det var en stor omsättning av personal. Det är ingen ursäkt men en förklaring. Vi är tacksamma för att få in sådana här synpunkter. I praktiken görs de saker som rapporten efterlyser redan i dag. Däremot haltar dokumentationen, säger Annika Krispinsson.
Heby kommun har de senaste åren haft en stor ökning av antalet barn och unga som placerats i familjehem och HVB-hem.
Ökningen av antalet ärenden har inte enbart lett till en högre arbetsbelastning inom individ- och familjeomsorgen utan även kostat mycket pengar. Enligt det preliminära resultatet för 2023 kommer vård- och omsorgsnämnden gå 14,9 miljoner kronor minus. Ett underskott som Annika Krispinsson beskriver som "exceptionellt".
Statistiken i Kolada visar också att Heby haft högre kostnader för placeringar i familjehem och HVB-hem i jämförelse med liknande kommuner de senaste åren.
Annika Krispinsson hoppas nu att flera åtgärder som kommunen satt in relativt nyligen ska ge effekt och att färre ska behöva placeras i familjehem.
– Vi har bland annat satsat på ungdomscoacher, ambulerande familjecenter och närvaroteam i skolorna som jobbar med att få hemmasittare tillbaka till undervisningen, säger hon.