Kyrkogårdarna i Västerlövsta (Heby), Huddunge och Enåker har inventerats och gravrättsinnehavarna för de stenar som inte klarar säkerhetskraven har fått brev där vederbörande uppmanas åtgärda saken.
– Det är där vi kommer in i bilden säger Hebybon Nils Göran Gustavsson och Karl-Gustav "Kyrk-Kalle" Andersson från Enåker.
De arbetar med att dubba stenarna. De är båda är pensionerade från sina anställningar i pastoratet. De är också båda två ordförande i hembygdsföreningen på hemorten. Deras gemensamma företag Gravstensdubbarna har fullt upp under sommarhalvåret.
Årstidernas väderleksmässiga växlingar ändrar för övrigt långsamt gravstenarnas ställning.
– Framför allt tjälen vickar på dem. På längre sikt påverkas de också av landhöjningen, säger Nils Göran Gustavsson.
Hur går arbetet till? Jo, den rickliga stenen inklusive sockeln lyfts bort. Därpå grävs ett tre decimeter djupt hål under sockeln där en förstärkning gjuts. Sockeln övre plan skall ligga ungefär en decimeter över marknivån.
– Medan jag blandar cementen med grus och singel borrar Nils Göran två hål i stenen och i sockeln, vardera sju centimeter djupa, förklarar Kyrk-Kalle.
Cementen läggs i gropen och ovanpå den ett stycke plast för att inte sockeln skall gjutas ihop med det nya underlaget.
Därpå slås de kraftiga dubbarna i.
– När betongen brunnit skall stenen tåla ett tryck på 35 kilo från båda hållen och det fordrar en ordentlig undergjutning, säger Nils Göran Gustavsson.
Under en arbetsdag med gynnsamma väderleksförhållanden brukar de hinna med att åtgärda fem till sju gravstenar på det här sättet. Men på den gamla kyrkogården i Heby är det många som måste åtgärdas visade en inventering för några år sedan.
Gravstenar och gravvårdar har naturligtvis också ett kulturhistoriskt intresse. Nils Göran Gustavsson berättar att han en gång här på gamla kyrkogården träffade en person som kunde berätta mycket om de dödas inbördes släkthistoria.
– Man skall komma i håg att det här också är en historisk åtgärd, säger Nils Göran Gustavsson.